Hösten 2015 kommer 450–500 förväntansfulla elever från förskola upp till årskurs 6 börja i den nybyggda Högåsskolan i Knivsta. Kommunen har satsat stort på skolan som har fått en central placering. Skolan blir också den första i Sverige som får internationell passivhus-certifiering.
Får att nå upp till den internationella passivhus-certifieringen får en byggnad inte använda mer än 15 kilowattimmar per kvadratmeter och år.
– Passivhustekniken ställer höga krav både när det gäller projektering och utförande. Byggnaden måste vara kompakt för minimera den omslutande arean och därigenom värmeförlusten. Byggnadens klimatskärm ska vara välisolerad, köldbryggsfri och lufttät. Dessutom måste byggnadens placering på tomten vara optimal.
Det säger Anna Kovacs som tillsammans Margareta Löfgren på arkitektkontoret Archus har ritat Högåsskolan.
– Alla detaljer måste vara noggrant genomarbetade och väl utförda för att undvika köldbryggor. Huset behöver också väl tilltagna solavskärmningar för att undvika onödig värmebelastning under de varma sommarmånaderna, säger Anna.
Skolan byggs med en prefabricerad betongstomme och ett lättregelsystem med 350 mm cellulosaisolering. Fasaden är klädd med fibercementplattor och träpanel. Fönster och glaspartier är passivhus-certifierade med mycket lågt U-värde (endast 0,57–0,93 W/m²K monterade i vägg).
Högåsskolan är kompakt till sin form och det bidrar till den höga energieffektiviteten. Byggnaden är fyra våningar hög med en bruttoarea på cirka 6 700 kvadratmeter.
– Till den enkla grundformen har vi lagt till byggnadsdelar som står utanför klimatskärmen, bland annat altan, kalla vindfång, skärmtak och lådor runt fönstren som solavskärmning. Klassrummen är orienterade mot norr för att få ett jämnt ljusinsläpp och för att undvika störande solinstrålning, säger Ann Kovacs
För att byggnaden – trots sin kompakta form – ska upplevas som ljus har arkitekterna arbetat med tydliga axlar. Ett centralt öppet rum utgör "byggnadens hjärta”. Rummet är öppet i två plan och innehåller entréhall och bibliotek. Ett stort glasparti släpper in dagsljuset till byggnadens mitt.
I ett passivhus är valet av ventilations- och värmesystem är avgörande för energieffektiviteten och luftkvalitén. Högåsskolan har behovsstyrd värme och ventilation. Det innebär att koldioxidhalten och temperaturen styr luftflödet i lokalerna. Ju fler människor som vistas i lokalerna, desto större luftflöden.
Ventilationen drivs med ett FTX-aggregat (frånlufts- tilluftsaggregat, reds anm) med hög återvinningsgrad.
– I uteluftskanalen finns ett kombinerat förvärmnings- och förkylningsbatteri som vintertid förvärmer den inkommande uteluften och sommartid fungerar som ett kylbatteri. Batterierna är anslutna till markkollektorer, det vill säga 200 meter djupa borrhål i berget, säger Magnus Lemberg, som är WS-konsult på WS Konstruktioner AB.
Skolan är uppkopplad till det kommunala fjärrvärmenätet och har radiatorer som värmeavgivare i lokalerna. Men fjärrvärmen kommer i stort sett bara behövas under de kallaste vinterdagarna och under nätter och skollov när eleverna inte vistas i skolan.
Normalt går spillvärmen från kylar och frysar till spillo. Men i Högåsskolans storkök kommer värmen som kylapparaterna alstrar att användas både till kranvarmvatten och radiatorer.
– Högåsskolan kommer att bli en hållbar skola med hög komfort, låga underhållskostnader och ett bra inomhusklimat. Men framför allt blir den en inspirerande och kreativ lärmiljö där barnen och personalen mår bra, säger Anna Kovacs.
Fakta
F6-skola med 16 klassrum och förskola
Färdig: maj 2015
Antal barn: 450–500
Bruttoarea: 6 685 kvadratmeter.
Värmebehov: under 15 kilowattimmar per kvadratmeter och år
Köpt energi (värme, varmvatten och fastighetsel): cirka 40 kilowattimmar per kvadratmeter och år
Arkitekt: Archus Arkitekter genom Margareta Löfgren, Anna Kovàcs
Byggherre: Kommunfastigheter i Knivsta AB
Entreprenör: HMB Construction AB, Uppsala
Energisamordning: IG Passivhus Sverige
