Inför byggandet av Högåsskolan i Knivsta ställde politikerna krav på låg energiförbrukning. Tomas Lindgren tog dem på ordet och vid höstterminen 2015 står skolan klar i form av ett tyskt passivhus med hårdare krav än de svenska passivhusreglerna.
När Högåsskolan i Knivsta skulle byggas ville politikerna ha en skola med låg energiförbrukning. För att uppfylla önskemålet undersökte Tomas Lindgren vilka som hade de tuffaste kraven på passivhus internationellt.
− Det visade sig att de tyska kraven var mycket strängare än de svenska, vilket även påverkar tekniken. De tyska fönstren vi använder har ett ett u-värde på 0,58 jämfört med bra svenska fönster som har ett u-värde omkring 0,9, säger han.
Liksom alla passivhus är Högåsskolan välisolerad vilket gör att största delen av uppvärmningen sker genom spillvärme från elektronik, köksutrustning och människornas kroppsvärme. Ventilationsluften förvärms under vintern och förkyls under sommaren genom bergvärme och som ett extra komplement för att klara skolkökets varmvattenförbrukning används fjärrvärme.
− Energiförbrukningen för uppvärmning kommer ligga på 15 kilowattimmar per kvadratmeter och år.
När det kommer till lufttäthet är Högåsskolan till och med bättre än de hårda tyska kraven.
− Vårt läckage ligger på 0,11 av volymen medan kraven ligger på 0,6 så vi ligger väldigt bra till, säger Tomas Lindgren.
Fakta
Passivhus:
Det finns inga lagar som reglerar vad som är ett passivhus. Istället drivs kraven av intresseorganisationer och lobbyister vilket gör att kraven ser olika ut i olika länder.
Byggherre Kommunfastigheter i Knivsta AB
Projektledare Ramböll Sverige AB
Totalentreprenör HMB Construction AB
Arkitekt Margareta Löfgren och Anna Kovacs, Archus Arkitekter i Västerås AB.
