Jönköping storsatsar med solceller och idrottshall

Solcellerna på Rosenlundsbadet är placerade på badets tak och utgör Nordens största yta av solceller. Foto: Rosenlundsbadet
Solcellerna på Rosenlundsbadet är placerade på badets tak och utgör Nordens största yta av solceller. Foto: Rosenlundsbadet
Kommunen har fått ett statligt bidrag på cirka fem miljoner kronor i denna nio miljoner kronorssatsning. Foto: Rosenlundsbadet
Kommunen har fått ett statligt bidrag på cirka fem miljoner kronor i denna nio miljoner kronorssatsning. Foto: Rosenlundsbadet

Jönköping kommun satsar närmare 140 miljoner kronor på en ny idrottshall och anläggande av solceller på bland annat Rosenlundsbadet.
– Jätteviktigt för kommunen, säger fritidschefen Kenth Lundgren.

För att kunna producera egen el och dra ner förbrukningen har kommunen installerat solceller på badhuset Rosenlundsbadet. Solcellerna är placerade på badets tak och utgör Nordens största yta av solceller.

Solcellerna är på plats, men det är efter ett stort och omfattande arbete som dom är det. En stor del av taket har nämligen bytts ut mot en klimatneutral miljöduk. Över den har sedan solcellerna placerats. 1750 kvadratmeter av badets takyta har använts till solcellerna.

Bidrag från staten på fem miljoner

Kommunen har fått ett statligt bidrag på cirka fem miljoner kronor i denna nio miljonerkronorssatsning. Effekten man räknar med att kunna utvinna ur de nya cellerna är cirka 175 kilowatt. Ungefär lika mycket som bastuaggregaten i hallen behöver.

– Det här är nog den största solcellssatsningen i Norden. Den bidrar till energiförsörjningen säger Pontus Landgren hos elentreprenören Glacell.

– Det är en väldigt viktig anläggning för kommunen då den har 420 000 besökare per år, säger Kenth Lundgren på Jönköpings kommun.

Kommunen satsar också stort på en ny idrottshall intill idrottshuset i centrala Jönköping. Byggnationen, som beräknas kosta strax under 60 miljoner, kommer att ha en kapacitet på 1500 sittplatser.

– Det är idrottsföreningarna i staden som drivit på för att få en ny hall och till slut har politikerna förstått att det behövs en ny hall. Den gamla hallen är från 1939 och förutom belysningen har det inte gjorts mycket åt komforten och liknande i den hallen sedan den byggdes, säger Lundgren.

1500 sittplatser i nya hallen

Den nya idrottshallen, med beteckningen E, kommer att han en publikkapacitet på cirka 1500 sittande åskådare. Hallen kommer att ha en takhöjd på hela elva meter vilket ger möjligheter till att arrangera exempelvis internationella evenemang i volleyboll. Hallen är främst utformad för bollsporter som innebandy, handboll och inomhusfotboll, samt för gymnastik.

– Jag tror det kommer bli positivt med en ny och fin hall och ett lyft för kommunen och föreningar, säger Lundgren som räknar med invigning av den nya hallen i september 2012.

Processen att bygga den nya hallen har tagit lång tid. Runt år 2005 började behovet av en ny idrottshall i Jönköping att diskuteras på Fritid Jönköping. Det var när den gamla A-hallen fyllde 90 år 2009 som frågan om en ny hall aktualiserades. Olika förslag togs fram för att riva den gamla hallen och bygga en ny eller renovera den befintliga hallen. Allt utan resultat.

Istället tog Fritid Jönköping fram ett förslag att bygga en ny hall invid de existerande hallarna. Anläggningen kommer att ha totalt fem hallar och bli bland de största i Sverige.

Likheter med Kinnarps Arena
E-hallen kommer ha stora likheter med Kinnarps Arena med till exempel branta läktare formade i ett ”u” och med entré in i hallen via ett mellanplan. Stommen är en kostnadseffektiv lösning, som likt Kinnarps Arena, har en stålstomme och betongsandwichelement med socklar på cirka 2,5 meter och slutligen plåtkassetter som går till taket.

Byggnaden har också ett fåtal fönster, belägna i princip på första plan. De cirka 15 gradängerna, trappstegsformade avsatser, för läktare görs med prefabslösning i betong.
Själva konstruktionen har 50 meter spännvidd på takstolarna.

Utmaningar som kvarstår är hanteringen av närliggande hus, till exempel med hänsyn till ökade snöbelastningar och frågor som rör fukt. Detta eftersom det finns nivå- och höjdskillnader mellan de olika byggnaderna, vilket är något som påverkar den förbindelsegång som ska finnas mellan de olika byggnaderna.

För närvarande pågår utredningar om den exakta utformningen av grundläggningen, att arbete som inkluderar stomutredningar och förslag om omdisponeringar för att underlätta byggnationen.