"Ökat byggande behöver inte öka skuldsättning"

Foto: Jonas Gerdle
Foto: Jonas Gerdle

Ett ökat byggande i Sverige behöver inte betyda att hushållens redan höga skuldsättning ökar. EU-kommissionen förklarar nu varför det inte finns ett motsatsförhållande, som finansminister Anders Borg har hävdat.

Sverige kan bygga hyreslägenheter och lånekostnaderna sjunker om tillgången på bostäder ökar, var kommissionens lösning.

Vidare vill kommissionen se att ränteavdrag och amorteringskrav stramas åt för att minska hushållens skuldsättning.

Kommissionens ekonomiske talesman Amadeu Altafaj klargjorde på måndagen för Nyhetsbyrån Direkt tänkandet bakom kommissionens bedömning av riskfaktorerna i svensk ekonomi.

I kommissionens förvarningsrapport om makroekonomiska obalanser den 14 februari pekades Sverige och elva andra EU-länder ut för en fördjupad granskning.

Kommissionen varnade bland annat för Sveriges varaktigt höga bytesbalansöverskott.

"Detta speglar positivt sparande i privata och offentliga sektorn å ena sidan, men också delvis dämpade inhemska investeringar, särskilt i byggsektorn", skrev kommissionen i sin rapport.

Vid ekofinmötet den 21 februari försvarade sig Anders Borg med att det finns en motsättning mellan kommissionens rekommendationer och att förstärkt byggsektor ger högre skuldsättning i privat sektorn.

På måndagen sade Amadeu Altafaj att kommissionen håller med Anders Borg om att statlig stimulans genom investeringsstöd inte är önskvärt. I stället är reformer på tillgångssidan bättre för att sänka kostnaderna.

"Om det leder till mer byggverksamhet och att fler hus byggs behöver det inte nödvändigtvis betyda att hushållens skuldsättning förvärras. För det första kan nybyggnation ske i form av hyreshus, som inte försämrar hushållens
skuldsättning", sade Amadeu Altafaj till Nyhetsbyrån Direkt.

"För det andra: hur egnahemsägare väljer att finansiera sina husköp speglar delvis reglerna som finns, i synnerhet ränteavdrag och amorteringskrav, där kommissionen skulle föredra en politik som mindre gynnar hushållens
skuldsättning", fortsatte talesmannen.

"För det tredje: om ökad tillgång på bostäder sänker huspriserna är det möjligt att nya bolån kommer att bli lägre än de som löper ut", avslutade han.

Dock innebär kommissionens förvarning till Sverige och de elva andra EU-länderna inte någon rekommendation ännu. Kommissionen noterade bara fakta att investeringsnivån är låg historiskt sett i den svenska byggsektorn och har bidragit till ett relativt stort överskott i bytesbalansen. (Andra orsaker är högt privat och offentligt sparande).

Kommissionen ska nu gå vidare och undersöka de tolv ländernas riskfaktorer för att se om rekommendationer krävs.

För den svenska byggsektorn kan det betyda att åtgärder bör sättas in om "konstgjorda" hinder finns i form av dålig konkurrens, onödigt betungande administrativa procedurer, och så vidare sade Amadeu Altafaj.

(Nyhetsbyrån Direkt)