90 procent av belysningens miljöpåverkan kommer från energiförbrukningen. Tio terawattimmar förbrukas av företag och offentlig verksamhet.
– Byter vi ut alla gamla belysningsanläggningar mot nya, smarta sådana med styrautomatik sparar vi 4,2 terawattimmar per år, berättar Magnus Frantzell, vd för Belysningsbranschen. Det motsvarar den energi som samtliga svenska vindkraftverk producerar på ett år, cirka fem procent av landets totala elproduktion.
Smart belysning, baserad på LED-teknik, kan anpassas efter lokaltyp, användning och ljusbehov. Den kan liknas vid en rulltrappa som startar och stoppar, när någon kliver på och av. LED (lysdioder) ersätter nu successivt glödlampor, både inom- och utomhus.
– Lysdioden förbrukar 90 procent mindre energi än en glödlampa och har en livslängd på upp till 50 000 timmar, berättar Magnus Frantzell. LED-armaturer och moderna lysrör har en frekvens på 30 000 hertz. Det motverkar obehagligt flimmer som kan vara stressande. LED-teknik gör det också möjligt att designa snygga armaturer, där man inte är bunden av räta linjer. Även armaturer med keramiska metallhalogenljuskällor kan ge stora besparingar.
Upp till 80 procent mindre energi
Genom att byta ut en 15 år gammal belysningsanläggning med lysrör och magnetiska driftdon mot moderna armaturer med T5-lysrör och elektroniska HF-don (se faktaruta) kan man enligt Energimyndigheten uppnå en energibesparing på över 40 procent.
– Om man kombinerar detta med styrsystem och god planering är energisparpotentialen minst 80 procent, framhåller Magnus Frantzell. Detta med bibehållen eller förbättrad belysningskvalitet och utan skadlig strålning.
Förbättringar i energieffektivitet kan ha hög initialkostnad men ändå minska kostnaderna kraftigt på sikt.
– Att räkna ut livscykelkostnaden (LCC) är det bästa sättet att ta reda på vad den nya belysningen totalt kommer att kosta, anser Magnus Frantzell.
För att undvika att vi spänner oss och arbetar i fel ställning borde bra belysning vara lika självklar som höj- och sänkbara skrivbord. Enligt forskningen har belysningen också stor betydelse för vår koncentrationsförmåga; med rätt belysning känner vi oss piggare och orkar mer på jobbet. Tidigare har ljuset på själva arbetsytan varit i fokus.
– Men även omfältsljuset, ljuset på väggar och tak runt arbetsplatsen, är viktigt för arbetsmiljön, säger Magnus Frantzell.
Lyser bara när det behövs
Belysningen styrs vanligen med en rörelse- eller närvarodetektor som känner av värmen från en kropp och dess rörelser. Båda typerna använder PIR-teknik (Passiv InfraRöd strålning).
– En närvarodetektor är mycket känsligare än en rörelsedetektor och kan detektera stillasittande personer, berättar Magnus Martinelle, vd för Esylux i Växjö som bland annat säljer detektorer och armatur. Närvarodetektorer används därför ofta i skolsalar, konferensrum och kontor. Rörelsedetektorer lämpar sig bäst i till exempel trapphus, källare, tvättstugor, kulvertar och korridorer. Installerar man en detektor tänds belysningen bara när den verkligen behövs.
– Bara genom detta kan man spara upp till 70 procent energi, säger Magnus Martinelle. Det är bra för miljön och sänker också elkostnaden; ibland kan investeringen i styrsystemet räknas hem på bara ett år. Detektorn ska också vara enkel att installera för elektrikern och kunna hantera störningskällor som påverkar ljusstyrningen. Men tekniken utvecklas snabbt.
– Genom att byta ut detektorer som är tio-femton år gamla mot nya sådana med energisnåla sensorer på 0,33 watt kan ytterligare energi sparas. Det kan bli en rejäl besparing i ett stort lager som kanske bara besöks en gång i veckan men där detektorerna är aktiva dygnet runt.
Nytt rekord för Ljusdagen
Årets Ljusdag, arrangerad av Belysningsbranschen, lockade runt 300 personer, vilket är ett nytt rekord. Bland besökarna fanns både ljuskonsulter och arkitekter.
– De visade ett stort intresse och det händer mycket på teknikområdet nu, berättar Ralf Antblad, Belysningsbranschens ordförande. Nya ljuskällor, baserade på den tidigare nämnda LED-tekniken och smarta styrsystem, är två exempel. Med dessa kan man spara både el och pengar och motverka en ökande elförbrukning. Belysningens roll i byggprocessen var temat för Ljusdagen.
– Armaturen är det sista som installeras i huset och då börjar pengarna ofta ta slut, menar Ralf Antblad. Det kan leda till att byggherren väljer enklare lösningar som inte alltid lever upp till ljusplanerarens intentioner. Om vi från branschen får vara med tidigt i byggprojektet kan vi lyfta fram fördelarna med smart belysning. Energieffektiv belysning är ett krav i Danmark och borde vara det i Sverige också. Men det har vi ännu inte fått gehör för hos berörda myndigheter.
Det offentliga Sverige borde visa vägen
Stat, kommun och landsting borde visa vägen genom att byta ut gammal armatur mot smart belysning i sina lokaler.
– Tyvärr får brukaren som ska betala elräkningen, till exempel ett dagis, inte vara med och påverka valet av belysning, säger René Lindholm, teknisk specialist hos Osram. Det valet har fastighetsägaren gjort. Denne ser enbart till den initiala kostnaden för armaturen, istället för att se det ur ett livscykelperspektiv. Det är olyckligt. Bra ljus är också en viktig arbetsmiljöfråga men ljuset måste kunna anpassas till varje individ. Det kan man med smart belysning.
ÅF Ljusarkitektur fick Svenska Ljuspriset 2013 för sitt arbete med skidattraktionen ”I jättarnas spår” i Åre. Ljussättningen präglas av stor teknisk och gestaltningsmässig kunskap, precision och finess, ansåg juryn. Anläggningen uppfyller också dagens höga krav på energieffektivitet.
