Det tredje passivhuset i ombyggda miljonprogramsområdet Brogården i Alingsås är nu klart för inflyttning.
– Enligt planerna ska samtliga 16 fastigheter byggas om till passivhus, säger projektchef Martin Jorlöv på Skanska, som i partnerskap med allmännyttiga fastighetsägaren Alingsåshem står bakom projektet.
Området Brogården i Alingsås uppfördes åren 1971 till 1973 och består av 16 hus med totalt 299 lägenheter. Husen är byggda med betongstomme, utfackningsväggar och med en numera sliten och delvis sönderfryst tegelfasad.
Lägenheterna är tvåor och treor på i genomsnitt 70 kvadratmeter.
Husen har stora köldbryggor i konstruktion och i balkongplattor som leder in kyla.
Lägenheterna är otäta och upplevs som dragiga.
– Husen är byggda med alla de fel och brister som visar sig i dag. Många material har uppnått sin tekniska livslängd. I förlängningen har husen en ohållbart hög energiförbrukning, sammanfattar Martin Jorlöv på Skanska.
Minskad energiförbrukning
Uppvärmningen har skett med vattenburen fjärrvärme. Före upprustning har den totala energiförbrukningen för uppvärmning, varmvatten, hushålls- och fastighetsel, legat på 216 kilowattimmar per kvadratmeter och år.
Efter ombyggnaden ska enligt beräkningarna energiförbrukningen sjunka till 92 kWh.
Den kalkylerade energiförbrukningen till följd av upprustningen utvärderas nu i ett av de två färdigställda passivhus där inflyttning skedde redan förra året.
Till skillnad mot vid nyproduktion finns vid ombyggnad i dag inga fastställda normer för ett till passivhus ombyggt befintligt hus.
Martin Jorlöv påpekar dock att certifieringsorganisationen Passivcentrum betraktar de ombyggda fastigheterna i Brogården som passivhus och redovisar projektet på sin hemsida.
Den måhända lite missvisande beteckningen ”passivhus” betyder i själva verket att bostaden tillgodogör sig den värme som redan finns i huset – med minimal extern tillförsel av energi för uppvärmning.
Passivhus har extra isolering av husets klimatskal, fönster med lågt U-värde, bra dörrar plus värmeåtervinning. Via värmeväxlar i ventilationssystemet kan uppvärmd inneluft på väg ut värma inströmmande luft till nästintill innetemperatur. Resterande värme nås med ”gratisenergi” från värmekällor som hushållsmaskiner, glödlampor och kroppsvärme.
Utöver detta utrustas lägenheterna i Brogårdens ombyggda passivhus med ett batteri för vattenburen tillskottsvärme. Detta för att under cirka 240 timmar per år klara innetemperaturen vid extra köldknäppar.
Noggrannhet och ny teknik
Det Skanska gör i miljonprogramsområdet Brogården är att först riva hela ytterväggskonstruktionen, alla gamla installationer plus lite av takfoten.
– Vi backar tillbaka hela huset till den befintliga betongstommen, förklarar Martin Jorlöv.
På den byggs sedan en helt ny ytterväggskonstruktion med 44 centimeter tjock isolering av mineralull. En drygt 4 gånger tjockare isolering jämfört med i många miljonprogramsfastigheter. Passivhusets tjockare väggar byggs ut utåt och åtföljs av en förlängd takfot och bibehållna ytmått inne i lägenheterna.
– Vi använder delvis ny teknik. Vi bygger en vägg med stålreglar utan trä. Passivhus har också tre gånger högre täthetskrav än ett normalt hus. Det har varit en utmaning att få huset riktigt, riktigt tätt. Vi provtrycker varje lägenhet så att den inte läcker eller har något läckage. Det här har vi jobbat ganska mycket med.
Ett viktigt resultat av den löpande och systematiska utvärderingen av byggnadstekniken i samband med upprustningen av Brogården är vikten av noggrannhet och precision när det gäller exempelvis hantering av plast och isolering i ytterväggen.
– Det låter kanske lite kaxigt, men jag vågar påstå att vi har jobbat på ett annat sätt än vad vi traditionellt brukar göra i vår bransch.
För att tydliggöra projektets mål och förmedla kunskap om passivhustekniken har Skanska och Alingsåshem gemensamt utbildat alla medarbetare och underleverantörer i ämnet.
– Vi har satt alla inblandade en heldag på skolbänken för att förklara vad ett passivhus är.
I ett passivhus är förstås fönstrens kvalitet en känslig punkt. Fönsterglasen är LE-glas som får värmen inifrån att reflektera tillbaka in i rummet. Fönstren kommer från SP-Fönster i Edsbyn och har ett U-värde nedåt 0,9. Att jämföra med oåtgärdade miljonprogramshus med fönster som förbrukar energi motsvarande U-värden runt 2,5 till 3,0.
Upprustningen av de 16 husen inkluderar även omfattande ombyggnadsåtgärder som kommer att göra 60 procent av lägenheterna tillgängliga, exempelvis för rullstolsbundna personer.
Radikalt ökad tillgänglighet men följden att fler och fler äldre kan klara sig själva och bo kvar hemma innebär - förutom den mänskliga aspekten – på sikt också betydande samhällsekonomiska vinster.
En miljon per lägenhet
Allt som allt beräknas hela kostnaden för ombyggnadsprogrammet till 1 miljon kronor per lägenhet. En investering som resulterar i cirka 300-400 kronor mer i månaden för hyra, varmvatten och el per lägenhet. Men som på sikt alltså bör betyda rejält sänkta energikostnader – jämfört med om passivhustekniken och andra åtgärder lämnats därhän.
Från att ha ingått i hyran väntas övergång till individuell mätning av el och uppvärmning ytterligare bidra till sänkta energikostnader.
– Hade det lappats och lagats men inte gjorts något rejält hade Brogårdens hus kanske varit rivningsklara om 15 år. På det här sättet kommer de istället på sikt att generera pengar, säger Martin Jorlöv.
Fakta
Upprustning och ombyggnad till passivhus i miljonprogramsområdet Brogården, Alingsås
Byggherre: Alingsåshem
Arkitekt: EFEM arkitektkontor
Totalentreprenör: Skanska
Omfattning: 299 lägenheter
Byggstart: 2008
Färdigt: 2012
Kostnad: Cirka 300 miljoner kronor
Detta och många fler reportage finns i senaste numret av Aktuella Byggen!
