”Utmaningen är att vi bygger så tätt i våra storstäder”

Vy från Solna över nya Hagastaden ett område som har kritiserats för det täta bebygglesen.
Helena Bülow-Hübe eneri- och miljöchef på FOJAB. Foto: FOJAB

Helena Bülow Hübe är energi- och miljöchef på FOJAB. Hon är också en av landets ledande energiexperter som arbetar mycket med energi- och dagsljussimuleringar.

– Jag jobbar mycket med energi och dagsljussimuleringar. Det som intresserar mig är utformning av byggnader för att få dem energieffektiva samtidigt som de har ett gott dagsljus och ett bra inomhusklimat, säger Helena Bülow Hübe.

Dagsljus kontra energi
En av de stora utmaningarna som hon ser med att bygga energismart är att klara dagsljuskraven. Framförallt eftersom man bygger så tätt i många storstadsområden.

– I dag tycker jag att den största utmaningen är att vi bygger så mycket i våra storstäder. Det är som ett mantra för att bygga hållbart måste vi bygga väldigt tätt. Jag ser mycket förslag på kraftiga förtätningar där solen inte kommer in på gården under mer än halva året. I dag är kraven så högt ställda att det sista vi har kvar att laborera med är fönsteryta och då måste vi ner i fönsterstorlek för att klara energikrav men måste vi upp i fönsteryta för att få in dagsljus. Det står i total konflikt när man ska bygga i urbana områden. Ett av de värsta är till exempel Hagastaden i Stockholm, men jag ser galna förslag på förtätningar hela tiden, säger hon och fortsätter:

– År 2006 fick vi med Boverkets byggregler, BBR12 ett helt nytt sätt att formulera energihushållningskraven på. BBR12 var första versionen då BBR ställde krav på köpt energi per kvadratmeter uppvärmd yta. I Sverige fick vi då snabbt lära oss att göra energisimuleringar och vi blev även snart duktiga på att simulera inneklimatet. Efterfrågan på dagsljussimuleringar tog dock först fart cirka fem år senare i samband med att Miljöbyggnad blev populärt som miljöcertifieringssystem för byggnader. Redan då började vi se konflikterna mellan energi och dagsljuskraven. Sedan har detta accentuerats allt mer under åren som gått då kravnivån i BBR skärpts i flera steg. Idag är det en uppenbar konflikt, i synnerhet i täta stadsmiljöer. Men det var certifieringssystemet Miljöbyggnad som satte fingret på frågan, inte kommunerna som är den instans som utgör tillsynen. Vissa av dem har vaknat i frågan men långt ifrån alla.

Helena Bülow Hübe ger några exempel på kommuner som kräver dagsljusredovisning vid bygglov eller i tidigt planskede, och har främst egen erfarenhet från Malmö och Västerås. Men även Helsingborg, Sundbyberg, Ystad och begär in dagsljusberäkningar.

Bra energiprestanda

För att få en bra energiprestanda handlar det om sådant som att få ner värmeförlusterna från huset. Det går man till exempel genom att använda tjockare isolering, ha bra glas och fönster, väl genomtänkta och projekterade infästningsdetaljer eftersom det finns mycket energiförluster i möten mellan byggdelar (t ex hur monteras fönstret i väggen) och att ha bra anpassade solskydd.

– Ett utvändigt solskydd är mer effektivt men till priset av att det är utsatt för väder och vind. Jag brukar säga att man alltid kan få in mer dagsljus med ett utvändigt solskydd än med ett invändigt för vi skärmar solvärmen mer effektivt. Även om invändiga gardiner kommit starkt på senare år med sin utveckling med högreflekterande belagda vävar så bygger hela tanken på att väven ska reflektera ut strålningen och då måste väven i sig vara mycket tät. Vilket betyder sämre utblick och mindre dagsljus in, säger hon och ger ett exempel:

– En kompromiss är kopplade fönster där vi sätter en persienn mellan två bågar. I större skala kallar vi det för hybridfönster. Ett exempel på ett sådant projekt som vi bygger är det nya universitetssjukhuset i Malmö. För sjukhus har man höga hygienkrav och vi får inte ha några invändiga gardiner eller persienner. Därför har vi tagit fram ett hybridfönster med öppningsbart fönster inåt och en persienn som ligger mellan fönstret och ett fast ytterglas. Men vi har ändå problem att hantera under driften med åtkomst för fönsterputsning under pågående verksamhet så ingenting är helt enkelt.

Helhetssyn efterfrågas

Helena Bülow Hübe ser ett behov av en helhetssyn när det gäller solskydd. Där man anpassar solskyddet utifrån det rum som det ska vara i. Något som hon har sett är en ”slentrianmässig” användning av solskyddsglas.

– Man måste tänka igenom de olika funktioner och önskemål som finns när vi har en hel byggnad med varierande verksamheter i Ofta hittar man det värsta rummet som blir dimensionerande och väljer ett solskydd som fungerar där. Sedan smetar man ut det över hela huset. Man måste tänka på sådant som lokaler på bottenvåningen. Där det finns butiker eller kaféer behövs ett annat solskydd än för kontorslokaler på 10:e våningen. Behovet av insyn är större, glaset får inte vara så mörkt att man inte tror det är öppet. Fasader mot norr har inte några problem med solstrålning och behöver inte ha solskyddsglas., säger hon.

Därför menar hon att det är viktigt med en helhetssyn när det gäller solskydd och glas i fasader.

– Jag tycker att det viktigaste är helheten och att man tänker på att det är svårt att lösa både behov av solavskärmning och bländning i samma produkt, säger Helena Bülow Hübe.