Det finländska byggbolaget Lehto Group har ingått avtal om att förvärva rättigheterna till ett energilagringsprojekt i Kalajoki. Affären omfattar även ett avtal om nätanslutning på 30 megawatt, tillhörande markarrende samt nödvändiga tillstånd. Det framgår av uppgifter från branschmediet Renewables Now.
Projektet är i nuläget inriktat på energilagring, men avtalet innehåller även en option på betydande kapacitetsutbyggnad samt möjlighet att komplettera anläggningen med solkraft i ett senare skede.
Kalajoki, som ligger vid Bottenvikens kust i Norra Österbotten, har under senare år blivit ett nav för energiprojekt, inte minst kopplade till elproduktion och elnätsutbyggnad. Regionen har dock också brottats med begränsad nätkapacitet, vilket gjort energilager till ett allt mer efterfrågat komplement.
Batterilager för ett pressat elsystem
Energilagring i form av storskaliga batterisystem används i första hand för att balansera elnätet, hantera effektbrist och jämna ut kortsiktiga obalanser mellan produktion och förbrukning. I Finland har intresset ökat i takt med att väderberoende elproduktion byggts ut snabbare än överföringskapaciteten.
Ett lager på 30 megawatt kan användas för frekvensreglering, effektreserv och handelsoptimering på elmarknaden. Samtidigt är det värt att notera att batterilager inte producerar el, utan endast flyttar energi i tiden, vilket innebär att de i praktiken är beroende av ett stabilt och tillräckligt elsystem i grunden.
Lehto har inte offentliggjort några investeringsbelopp eller tidsplan för byggstart. Inte heller framgår vilken batteriteknik som planeras, men litiumjonbatterier dominerar i dagsläget denna typ av anläggningar i Norden.
Del av strategisk breddning
För Lehto innebär affären ett steg utanför den traditionella byggverksamheten. Bolaget har under senare år arbetat med att bredda sin affärsmodell, bland annat genom industriella projekt och fastighetsutveckling med teknikinnehåll.
Energilagring ses av många aktörer som en ny intäktsmöjlighet, men marknaden präglas samtidigt av osäker lönsamhet, snabbt föränderliga stödsystem och hård konkurrens. Intäkterna är ofta beroende av volatila elpriser och reglerkraftmarknader, snarare än långsiktiga fasta avtal.
Att projektet även öppnar för solkraft kan på sikt stärka affärscaset, men kombinationen av sol och batterier innebär också ytterligare investeringar och ökad komplexitet. Solkraftens intermittenta karaktär gör dessutom att lagringsbehovet snabbt växer, vilket riskerar att driva kostnader snarare än att lösa grundproblemen i elsystemet.
Kalajoki fortsätter locka energiprojekt
Kalajoki är redan känt för sin omfattande vindkraftsutbyggnad, vilket i sin tur har bidragit till flaskhalsar i elnätet. Energimyndigheter och nätbolag har pekat på behovet av både förstärkt nät och mer planerbar elproduktion.
Mot den bakgrunden framstår satsningar på batterilager som en kortsiktig teknisk lösning snarare än ett långsiktigt svar på regionens energibehov. Kritiker menar att utan stabil baskraft riskerar energilager att bli dyra stödfunktioner för ett allt mer instabilt system.
Hur lönsamt projektet i Kalajoki blir återstår att se, inte minst i ett läge där elmarknaden präglas av stora prisvariationer, osäker reglering och ökande systemkostnader.
Källa: Renewables Now
