Ny studie: framtidens delade boende

Nu släpps en tvärvetenskaplig studie om hur delade boenden bör planeras, byggas och organiseras för att bli så hållbara som möjligt. Studien visar att den arkitektoniska utformningen är avgörande, framför allt när det gäller byggnadens flexibilitet och möjligheten att påverka rums- och delningstyper för att möta dagens och morgondagens behov.

– Ett väldigt spännande resultat i studien är att vi så tydligt har sett hur byggnadens utformning påverkar vår livsstil och vårt välmående. I ett delat boende blir fördelningen mellan det egna och det gemensamma utrymmet en verkligt delikat fråga. Ett alltför stort fokus på kostnadseffektivitet i förhållande till andra kvaliteter kan i stället leda till en känsla av trångboddhet, obehag och otrygghet, säger Maria Grunditz, vd på Grunditz Göransson Arkitekter.

Grunditz Göransson Arkitekter har medverkat i studien “Framtidens delade boende: En rapport om hållbarhet i livsstil och bostad” som letts av Linda Teng på Akademiska Hus i samarbete med bland annat HSB Living Lab och KTH Live-In Lab. Ett flertal boendeformer för studenter, forskare och unga vuxna runt om i Sverige har granskats när det gäller ekonomiska och organisatoriska förutsättningar, byggnadens utformning och de boendes livsstil.

– Denna typ av utmaningar lyfts i regeringens arkitektur- och designpolitik ”Gestaltad livsmiljö”. Men om politiken ska bli verklighet behöver vi våga tänka nytt i grunden. Kanske behöver vi utgå mer från människors faktiska beteenden i den arkitektoniska utformningen. I dag fungerar det nästan tvärtom, där konservativ arkitektur riskerar att låsa in oss i ohållbara livsstilsval, säger Maria Grunditz.

Studien visar på vikten av att ta hänsyn till generalitet, flexibilitet och elasticitet i byggnadens utformning genom att i ett tidigt skede av planeringen förbereda för olika scenarier i hur byggnaden kan komma att användas. En viktig aspekt är möjligheten att påverka rums- och delningstyper i en byggnad för att möta dagens och morgondagens behov.

– Hur en och samma byggnad kan utformas för olika grupper över olika tidsperioder är en växande utmaning som arkitekter kommer att behöva jobba alltmer med. En hållbarhetsfråga på frammarsch handlar om att kunna återanvända befintliga byggnader i nya syften. Boverkets byggregler kommer också att behöva förändras för att klara bland annat tillgänglighet och brandskydd för att möta framtida innovativa boendemiljöer, säger Maria Grunditz.