Skyltfönster förr och nu

Transport av skyltfönster, Saint-Gobains fabrik 1858. Glaset når nästan marken, men spegling av himlen börjar först i midjehöjd. Foto: ©DR/Archives de Saint-Gobain

Skyltfönstret förr:

Skyltfönstret är viktigt för att locka kunder in i en butik, i alla fall för spontana besök. Det har genom alla tider varit väsentligt att kunna visa upp sina varor på ett attraktivt sätt.

Längre bak i historien var problemet att munblåst och draget glas hade dålig optik och förvanskade intrycket av varorna. Vilket faktiskt ledde till att skyltfönster istället tillverkades efter samma principer som speglar: Genom att gjuta glasämnen där sedan ytorna polerades för hand under flera månader tills man uppnått en perfekt planparallell yta.

1693 byggdes en stor fabrik för tillverkning av gjutet planglas i byn Saint-Gobain utanför Paris. Tillverkning hade börjat här redan 1665 för att producera material till spegelsalen i Versailles. Men nu startade vad som vi idag skulle kalla en giga-fabrik: I ett slag dubblades världsproduktionen av gjutet och polerat glas. Varje dag anlände och utgick hundratals transporter med häst och vagn; timmer till ugnarna in och trälådor med glas packat i halm ut. En kanalhamn i närheten ledde till Paris och hela resten av världen.

b
Riktigt vass upplösning, 33 MB

Produktionsmetoden industrialiserades alltmer. Men principen att gjuta ett råämne som sedan polerades skulle förbli desamma för speglar, skyltfönster och fordonsglas under de kommande 250 åren. Ornamentglas tillverkas ännu idag på det sättet, fast utan polering.

Slutsatsen blir att skyltfönster under lång tid var ett mycket exklusivt material som kostade ganska stora pengar. Men att man ansåg det värt investeringen. Det var först när floatglasmetoden fick sitt genombrott på 1960-talet som skyltfönster blev något okomplicerat. Det fanns inga regler för personskydd då så väldigt många svenska skyltfönster består fortfarande idag av 6 mm enkelglas.

Hus i innerstadslägen byggdes alltså ända in i våra dagar med enkelglas i stora fönster i markplan för butiker och mindre öppningsbara fönster med kopplad båge för 1+1-glas högre upp. Ju lägre spegling desto mörkare framträder en glasyta. Dessa hus får således en mörk bas som knyter dem till marken och ljusare spegling högre upp.

Skyltfönstret nu:

På senare år har det tillkommit krav på energibesparing, personsäkerhet och inbrottsskydd:

Skyltfönster har som sagt alltid varit enkelglas - med u-värde 5,6. En glasyta speglar 4% vinkelrätt och ännu mycket mer ur vinkel. Ett enkelglas har två glasytor vilket ger 8% spegling. Tvåglas ger 15% spegling och treglas 20% spegling. Det finns sedan 1988 järnfritt glas som är klarare än vanligt floatglas, men speglingen är densamma. Ju fler glasytor dess sämre skyltfönster.

Man kan försöka skilja ut ett nyare tvåglas skyltfönster från ett gammalt enkelglas genom att se hur väl man uppfattar interiören. Den övningen kan man göra längs vilken affärsgata som helst i Norden. Krav på isolerglas är alltså ett hinder i marknadskommunikationen. Men vi kan lösa knuten genom att åter lägga större resurser på skyltfönster:

Reflexfritt glas är nog det första man tänker på. Då kan man komma ännu lägre än speglingen i enkelglas, glaset kan bli helt osynligt likt skyddsglaset framför Mona-Lisa. Men det är fruktansvärt dyrt, det kan kosta över 1000 kr per m2 att spegla av en glasyta. Och det är riskabelt att göra det på utsidan. Rengöring, dekaler mm ger en repning som tillsammans med damm blir extra framträdande, för de svävar liksom i luften när ytan är reflexfri.

Min rekommendation är att istället använda standardbeläggningar: Energiglas och solskyddsglas har länge utvecklats mot låg spegling för att maximera dagsljusinsläppet. Här behöver man dock vara försiktig, för olika beläggningar förvränger färger olika mycket. Solskyddsglas blockerar en del synligt rött ljus och energiglas kan framstå som gulaktigt.

Saint-Gobains energiglas ECLAZ som laserbehandlas innebar ett genombrott: Speglingen är lägre än reflexfritt glas och det är utan gulton så det slåss på lika optiska villkor med reflexfria glas. Till en bråkdel av priset.

Referenser finns framför allt i Malmö på projekt som Foajen, Aqua och Priorn. Där har treglas en kombination av ECLAZ och reflexfritt glas för att nå enkelglasspegling 8%. I alla dessa fall fanns krav på solskydd på vissa fasader. Ytterglaset är därför ett avspeglat solskyddsglas Xtreme 70/33, som bara släpper igenom dagsljusets våglängder, men maxar dessa.

Foajen är ett tegelhus som trots sina avancerade glas lyckas se traditionellt ut med en mörk baslinje av enkelglaslook och 1+1-spegling i treglasen på planen uppåt. Det blir dock ofta ganska krångligt att gå all-in på det sättet med långa leveranstider.

b
Foajen Malmö, vi äger bilden eller likvärdig i hög upplösning. Fotograf F Gerlach

Genvägen är att göra vad man kan: Kan man få till en energiberäkning där skyltfönstren klarar sig med tvåglas blir extrakostnaden nära noll: Använd ECLAZ+ECLAZ eller rätt kvalitet solskyddsglas ihop med ECLAZ. Måste det vara treglas når man i alla fall ner till 11% spegling med ECLAZ+ECLAZ+ECLAZ. På Magasin X i Uppsala tillämpades Xtreme 70/33+ECLAZ+ECLAZ i skyltfönstren, på Liljan & Tulpanen i Norrköping SKN 183+ECLAZ+ECLAZ.

Ljuset är förresten viktigt för att skärpa eller sudda ut den sista speglingen i glaset. Skyltfönster kan ha vit fond och stark belysning för att skärpa insyn. Men det är svårt att slåss mot dagsljuset som ofta är 100 gånger starkare än artificiellt ljus. Då är det bra om man istället kan samarbeta med dagsljuset: Om ett annat fönster kan släppa in dagsljus från sidan, bakifrån eller uppifrån så anpassas ljuset i skylten hela tiden till ljuset utomhus.

b
Foajen. I markplan 8% spegling, plan 2 & 3 14% spegling. Notera hur speglingen är svagast där ljus faller in bakifrån. Foto Oskar Storm

Personsäkerhet och inbrottskydd då? Laminerat glas landar man ofta i. Det kan kännas tungt och dyrt men fundera kring uppsidan: PVB-laminerat glas blockerar det blekande UV-ljuset. Vilket ger en chans för skon i skylten att behålla samma färg som skon i kartongen. Och två laminerade glas som lamineras ihop har inte högre spegling än ett enkelglas. Härdat ytterglas och laminerat innerglas är att föredra för att undvika termiska sprickor. Tvärtom ifall området är utsatt för vandalisering.

Hela den här artikeln fokuserar på att se utifrån och in. Men lärdomarna kan även appliceras inifrån och ut. Varje byggnad med spännande utsikt, från skybar till stuga, får bättre utblick med låg spegling. Efter mörkrets inbrott är låg spegling och rätt belysning nödvändiga om man vill se mer än sig själv i fönstret.

b
Författaren söker utblick i skymningen