Han är en av Sveriges mäktigaste inom samhällsbyggnadsbranschen. Just nu delar han tiden mellan arbetet som stadsbyggnadsdirektör i Malmö och utredare åt regeringen. Christer Larsson tycker det är dags för arkitekturen att ställa människan i centrum.
Malmös stadsbyggnadsdirektör dyker upp i Malmö Lives hotellreception med regnrocken över armen, förberedd på en skur.
– I Malmö får man vara beredd på att det kan börja regna, säger Christer Larsson, född i Göteborg men Malmöbo sedan många år tillbaka.
När vi träffar Christer Larsson har det knappt gått en vecka sedan Malmös nya kongress-, hotell-, och konsertanläggning öppnade. Anläggningen, med en höjd på 85 meter, blir ett nytt landmärke jämte Turning Torso.
Christer Larsson har lett planeringsarbetet med Malmö Live, ett arbete som pågått i flera år. Nu när huset står klart verkar han tycka att det är för tidigt att luta sig tillbaka. För även om han tror att huset kommer att få stor betydelse för besöksnäringen är det fortfarande osäkert om Malmöborna kommer att se det som det vardagsrum det också är tänkt som.
– Om inte Malmöborna tycker detta är bra, då är det inte värt något. Jag tycker att jag har fått positiva signaler hittills, men jag tror heller inte att Malmöborna riktigt tagit ställning ännu.
Det har varit många turer innan det gick att enas om den nuvarande användningen. Skulle det vara ett konserthus bara eller en kongressverksamhet också? Var skulle huset göra störst nytta? Vid vilken Citytunnelstation skulle det placeras? När alla beslut blivit fattade gick planerings- och bygglovsprocessen väldigt snabbt.
– Helt plötsligt står det bara ett hus där. Och då får man ju fundera på om det gör den där nyttan som jag hade tänkt att det skulle göra.
Så du är självkritisk?
– Ja, man måste alltid vara det. Det är så man kommer vidare. Men jag tycker det har blivit väldigt bra. Min farhåga var att det är väldigt mycket yta på en plats. Där är samspelet mellan kvalitetsfrågor och utnyttjandegrad så viktigt. Om inte byggnaden och arkitekturen hade haft den klass som den har så hade detta inte blivit bra.
Malmö Live är inte bara en kongress-, hotell-, och konsertanläggning. Ett helt kvarter tar också form, något som Christer Larsson kämpat för.
– Det har jag varit väldigt tydlig med hela tiden, det här får inte bli ett kvarter med monofunktion, utan det ska verkligen vara ett kvarter som innehåller också bostäder. För det var inte alldeles givet att det skulle vara så från början, men det har jag stridit mycket för. Om du rör dig över området utan att det skulle finnas annat än besökare till en konsertanläggning, som inte är igång över dygnets alla timmar, så hade det inte blivit bra.
När Christer Larsson började arbeta vid Malmö stad i slutet av 1990-talet hade han arbetat inom det privata näringslivet som konsult i över 20 år. Redan då var Malmö en stad i utveckling. Vid mitten av 1990-talet tog kommunstyrelsen initiativ till det omfattande visionsarbete som bidrog till omvandlingen av Malmö – från det som brukar beskrivas som krisande industristad till kreativ kunskapsstad. Utvecklingsarbetet med bostadsområdet Västra hamnen var redan i gång. Christer Larsson ser det som att han kom till ett ”dukat bord”.
– Till att börja med behövde vi ett helt nytt näringsliv, eftersom Kockums, textilindustrin och Addo försvann. Så vi behövde ju någonting att leva av. Det var då omställningen gjordes, den nya visionen togs fram och då var stadsbyggnadsvisionen en del av det. Det fanns en väldigt positiv process och där har jag lagt till min syn på det.
Sedan 2005 har han haft rollen som stadsbyggnadsdirektör och arbetat tätt ihop med starka politiska profiler som Ilmar Reepalu, arkitekt och socialdemokratiskt kommunalråd fram till för ett par år sedan.
– Ilmars styrka är inte att han är arkitekt, utan det är att han en holistiskt tänkande person, och det har varit viktigt. Sedan är det jag och mina medarbetare som tittat på hur vi överför visionen till en stadsbyggnadsvision. Och den jobbar jag med varje dag, och den konceptualiserar jag ju dels i vår översiktsplan men också i alla andra riktlinjer och dokument. Det präglas mycket av mitt synsätt.
Expansionen inte över
Återkommande ord i Christer Larssons vokabulär för stadsplaneringsarbetet är ”programmeringen” av staden. Enligt det här synsättet utgör stadens fysiska strukturer hårdvaran medan mjukvaran består av de funktioner som stadens hus och rum innehåller.
”Programmering” av stadsmiljöer kan låta lite hårt, och Malmöborna har ibland haft svårt att hänga med i förvandlingen av staden. I området vid centralstationen där vi befinner oss poppar byggnaderna upp som svampar ur jorden. Och expansionsfasen för Malmö är långt ifrån över. Fram till år 2025 förväntas befolkningen växa till 377 000 personer, en ökning med 24 300 personer sedan 2013.
– Expansionen fortsätter, inflyttningen är lika stark som tidigare, men vi ändrar vår syn på hur staden ska utvecklas. I den nya översiktsplanen är det ganska stora förändringar därför att det handlar om att förtäta. Det handlar om att förtäta med det som saknas för att få en stad som lever över dygnet och där medborgarna kommer närmare varandra.
I Malmös nya översiktsplan är det fokus på mjuka värden som social hållbarhet och en stad som ska växa inåt. Det handlar om att läka ihop staden och skapa mötesplatser, menar Christer Larsson. Han tror att en stad som Malmö har goda förutsättningar att lyckas.
Har stark tro på arkitekturen
Christer Larsson var en av dem som ledde den uppmärksammade kommissionen för ett socialt hållbart Malmö. Kommissionen pekar till exempel på vad stadsplaneringen kan göra för att bryta segregationen och främja god hälsa. Arbetet ledde till att Malmö stad och kommissionen tilldelades Planpriset 2014 av Sveriges Arkitekter, det pris som Christer Larsson är mest stolt över i sin karriär.
Förra året utsågs Christer Larsson också av regeringen till särskild utredare, med uppdraget att se över och föreslå förändringar för den statliga politiken för arkitektur, form och design. Utredningen ska vara klar i oktober i år. För Christer Larsson innebär de dubbla rollerna att det inte blir så många timmars sömn just nu. Men för någon som tror på att arkitektur kan lösa hållbarhetsfrågorna är det bara att stå ut med nattarbetet.
– Jag är helt övertygad om att arkitektur och stadsbyggnad är en del i lösningen av våra stora utmaningar. Arkitektur är inget du kan välja bort, arkitektur är ingen fasad, arkitektur är en helhetslösning. Och ibland hör man av marknaden att ”vi har inte råd med arkitektur”. Men hur tänker man då? Arkitektur är form, funktion och ekonomi.
Christer Larsson pratar egentligen hellre om livsmiljöer än arkitektur, något som han menar kommer att synas i förslaget. Förhoppningen är att den nya politiken kommer att få ett större genomslag än den nuvarande.
– Vi tar avstamp i den gamla arkitekturpolitiken, som är väldigt välskriven. Men nu sker det en förflyttning från objekt till system och till människorna. Nu är det människan i centrum jag jobbar med.
Vad ska du göra för att din politik ska få genomslag?
– Jag kan tänka mig att det kommer att synas i regleringsbrev, forskningsprogram, diskussionsforum och nationell uppföljning.
Förhållningssättet, att prata om livsmiljöer snarare än byggnader, kommer att finnas med när utredningen tar sig an några av våra stora utmaningar – de sociala barriärerna i städerna, den snabba urbaniseringen och utarmningen av landsbygden.
– Det är så mycket tal om urbaniseringen och att den är så given, och det menar jag att den inte är. Om jag generaliserar så skulle jag kunna säga att städerna kanske inte alltid lyckas att genomföra sitt uppdrag, att åstadkomma en bra bostadsmiljö.
I uppdraget ingår också att studera hur Sverige kan dra lärdomar av hur andra länder arbetat med arkitektur för att främja ekonomisk tillväxt och ett hållbart samhälle. Där ligger de nordiska grannländerna nära till hands, framför allt Danmark.
– De har tagit viktiga steg och är väldigt handlingskraftiga i Danmark, de har sin politik och den rullar. De har årliga uppföljningskonferenser, de bistår kommuner som vill göra arkitekturprogram, och dit måste vi också så klart.
Malmö stad har för första gången tagit fram ett program för hur arkitektur ska bli ett verktyg för att utveckla staden. ”Arkitekturstaden Malmö” innehåller tankegångar om hur Malmö ska gestaltas arkitektoniskt.
Hur villiga tror du att entreprenörerna är att ta till sig sådana här program?
– Jag tycker nog att i Malmö så har vi en väldigt god dialog med byggherrarna. Och det är nog mycket därför det har gått bra för oss. Men generellt sett tror jag att man lyssnar mer och mer för det finns mjukvara i detta också. Det är inte bara det att man ska bygga något utan man måste sätta det i ett sammanhang. Och jag märker när jag pratar med branschen att man börjar sätta igång och tänka på ett annat sätt, som är mer holistiskt, som är mer samhällsorienterat. Man ser effekter i det gamla, med social ohälsa och polarisering.
Engagemanget för hållbarhetsfrågor grundar sig i ett intresse för människor. Det är en ren överlevnadsfråga att förbruka våra resurser på ett mer hållbart sätt, menar Christer Larsson. Förebilderna finns i familjeträdet, hos pappa och farfar.
– De jobbade mycket i hemmet, tog hand om mig, lagade mat och tog mycket ansvar för familjens vardag, som var ganska ovanligt för män på den tiden.
Innan Christer Larsson reser sig och försvinner vidare in i Malmö Live berättar han entusiastiskt om ett av Malmös kommande projekt – planerna på Malmöringen som ska binda ihop Malmös halvcentrala delar med en ny spårväg.
– Järnvägarna binder ihop våra halvcentrala delar, sedan kommer spårvagnarna att gå radiellt, in och ut ur staden i olika linjer. Sedan binds det här ihop. En fullständigt exemplarisk modell egentligen, om man ser det logistiskt. Ja, jag är ju från Göteborg…
