Träbyggande och industriellt byggande är två områden som arkitekten Henric Munde har inriktat sig på. I sitt yrke som chefsarkitekt på Lindbäcks trä vill han förena volymbyggande med kreativitet och förnyelse och han ser många möjligheter för sin yrkeskår att vara med i hela processen.
– Vi försöker industrialisera byggprocessen, att spika, spiken och såga plankan, inte arkitekturen. Snarare tvärtom så vill vi värna arkitekturen och göra den bättre tack vare den industrialiserade processen, säger Henric Munde, chefsarkitekt på trähusbyggaren Lindbäcks.
Hans arbetsgivare, Lindbäcks, har en lång historia av att bygga hus i trä men med satsningen på fabriken på Haraholmen utanför Piteå 2017 tog man ett steg upp i ambitionsnivå. Det var också då som Henric Munde värvades som chefsarkitekt. Han kallar Haraholmen för "en superfabrik" och säger att de har "levelat upp" det industriella byggandet.
– Vi har fördubblat vår produktion. Det innebär att vi behöver få in fler projekt med en större gestaltningsbredd. Då är det viktigt att vi som organisation utmanar oss själva, inte bara våra arkitekter, säger Henric Munde. Som är utbildad på KTH men som han säger "skolad på" White.
Husbyggande utformad efter bilindustrin
Den produktionsprocess som Lindbäcks använder är modellerad efter bilindustrin. Vilket bland annat innebär att bostäder byggs på en 250 meter lång bana där stationer ansvarar olika delar så som ytskikt, badrum och väggar. Allt detta fraktas sedan till platsen där bostäderna ska finnas och monteras ihop. Det medför en del pusslande med mått, vikt och höjd där en beståndsdel får vara max 10 meters långa, 4,3 meter bredda och har en höjd på 3,20 meter.
Frågan är hur dessa restriktioner påverkar arkitekturen och hur det passar med Lindbergs mission är att vara kundens förstahandsval med att bygg bo och leva. Henric Munde menar att de måste kunna leverera hus med en stor bredd både i gestaltning och i behov. Där har han en roll till exempel när det gäller att stötta de arkitekter som Lindbergs och deras beställare samarbetar med. Då handlar det om att ge rätt verktyg för arkitekter att förstå möjligheter och begränsningar som Lindbäcks produktion har så att de "inte uppfinner hjulet igen". Något som också fungerar omvänt, att plocka upp bra gestaltningsgrepp som arkitekterna kommer på och som Henric Munde säger "få in det i fabriken".
– Jag är involverad i nästa alla projekt på olika nivåer men det är inte jag som styr gestaltningen. Jag fungerar som en sparringpartner där en del av mitt arbete är att hitta vilka arkitekter vi ska jobba med och att hjälpa dem förstå hur plattformen fungerar, säger han.
Framtidens hus på flera sätt
Det finns en del utmaningar med trähusbyggande som till exempel att bygga höga hus. I dagsläget kan trähustillverkaren producera hus på upp till åtta våningar. För att kunna utöka det på sikt har de ett nära samarbete med Lunds tekniska högskola. Men både volymproduktion och trä innebär många fördelar så som att material binder koldioxid, är lättare än till exempel hus med betongstomme, har en annan akustik, fritt från tillsatser och giftiga ämnen samt kortar ned byggtiden med 50 procent enligt Lindbäcks. Det är också ett av få klimatneutrala material som finns i dagsläget.
– Det är intressant eftersom industrin släpper ut enormt mycket koldioxid. Då är det är skönt att vara en del av lösningen inte problemet, säger Henric Munde.
Han ser också att det ger möjligheter i framtiden när det gäller en utveckling av arkitektens roll och gestaltningen.
– Vi arkitekter har hamnat längre och längre från byggarbetsplatsen, men med industriellt byggande finns möjlighet att komma närmare bygget igen. Om arkitekten får rätt gestaltningsverktyg tror jag inte att det är så långt bort att vi använder arkitektens BIM-ritningar direkt i fabriken. Då kommer vi vara en stor 3D-skrivare vars uppgift blir att kontrollera att allt funkar. Då kan Lindbäcks fortsätta att sparra våra duktiga arkitekter och få en variation i gestaltningen och många bra hus, avslutar Henric Munde.
