Text: Mari-Louise Paulson
Norra Djurgårdstaden är känt för sitt hållbarhetstänk men också för stadsdelens hus med olika utseende. Här samsas till exempel fasader av puts, tegel, trä och betong. Stadens val att låta fler byggaktörer dela på en tomt bidrar också sitt när det gäller stadsdelens utseende.
Norra Djurgårdstaden har en unik placering med sin närhet till Stockholms innerstad, vatten och Nationalstadsparken. Att man också har satsat på klimatsmarthet och på att förstärka de ekologiska sambanden mellan stad och den omgivande naturen gör sitt till. Åren efter 2030 ska allt vara klart. Då ska stadsdelen sträcka sig från Gasverket till Loudden med Hjorthagen, Ropsten, Södra Frihamnen, Värtahamnen, rymma minst 12000 bostäder och 35 000 arbetsplatser.
– Vi omvandlar stadens mark mellan Hjorthagen och Loudden och har hållit på med inflytt sedan 2013. Nu har 3000 lägenheter fått boende, säger Staffan Lorentz, som sedan 2007 varit projektchef för Norra Djurgårdsstaden.
Olika bostäder i form, upplåtelse och kategori
Några delar av Norra Djurgårdstaden är färdigt, andra är under produktion. Varje etapp ska rymma bostäder med olika upplåtelseformer och kategorier som till exempel bostads- och hyresrätter samt äldre- och studentboende.
– Det är två stora detaljplaner som vi håller på med just nu för cirka 4000 lägenheter. I Värtahamnen planerar vi även för ny kontorsbebyggelse. I Loudden avslutas nu lagringen av olja och vi ska påbörja ett programarbete för bostäder, skola, idrottshall och arbetsplatser, säger Staffan Lorentz.
Några år är det alltså kvar tills allt står färdigt. Men redan nu kan man se att det som utmärker Norra Djurgårdens arkitektur är dess variation i gestaltning.
– Det var ganska preciserat i detaljplanens kvalitetsprogram vilka färger man fick använda. Exempelvis togs det hänsyn till Nationalstadsparken där man ville tona ned mötet mellan stadens front och natur. Därför valde vi ganska dova färger och inte så uttrycksfulla material, medan gårdar och inre områden fick vara ljusare och ha mer färger. Det har vi metodiskt följt och det blev verkligen så som det vi presenterade, säger projektchefen.
Flera byggaktörer på samma tomt
Under arbetet har de ofta jobbat med två eller på vissa ställen som till exempel kvarteret Abisko, det så kallade ”byggmästarkvarteret”, där fem byggaktörer gick samman på en tomt. Arbetsprocessen för att säkerställa att få det uttryck man ville ha är att Stockholms stad och byggaktören har tagit in förslag från tre arkitektkontor och valt ut ett som man gått vidare med.
– Vi ville ge många chansen att bygga i Norra Djurgårdsstaden. I början var vi osäkra på hur populärt det skulle vara att bygga där. Varje byggherre har velat visa fram vad de kan göra och det har verkligen gett varierade uttryck i fasadmiljön som är ganska speciellt, säger Staffan Lorentz.
Etapp Norra 2 och Brofästet
Nu pågår alltså arbetet med Norra 2 och Brofästet som ligger vid det som tidigare var ett gasverk. Där gasklockorna, två vackra röda runda tegelbyggnader, ritade av Ferdinand Boberg är det dominerande inslaget. Staffan Lorentz säger att de behövde hitta ett sätt att förhålla sig till dessa byggnader. Vilket resulterade i ett de valde bort rött tegel och alla föröka att "övertrumfa dem" och landade i hus som kontrasterade till den arkitekturen.
Strukturmässigt i kvarteren har det blivit blandade husstorlekar. Längs Boberggatan är det en gatumiljö och längs Husarviken möter husen Nationalstadsparken vilket gett en annan arkitektur och fasader.
– Där har vi krav på gröna tak, gröna väggar, växtlighet på gårdar och även energitäta hus. Det har gett ett annat utryck än vad de första etapperna hade. Även där har vi jobbat med många olika byggaktörer som har fått sätta sin prägel på respektive byggnader. Där de har valt att inte göra samma hus flera gånger, utan olika varianter, säger Staffan Lorentz.
Stråk, mat och service
I ett område som ska ha tusentals invånare och arbetsplatser behöver man också bygga stad med affärslokaler och stråk.
– Vi har identifierat platser där det kan uppkomma strömmar av folk som är lämpliga för kommersiella lokaler och butiker. Då har vi ställt krav i detaljplanen på något annat än bostäder, så att det blir organiskt framväxande vilka verksamheter som etablerar sig och blir kvar. Alla vill att det ska finnas restauranger och caféer i stadsbilden men man får vara varsam med var man placerar ut dem så att de ges rätt förutsättningar att lyckas, säger Staffan Lorentz.
