I årets upplaga av Stålbyggnadsdagen i Malmö har man valt ledorden högt, stark och cirkulärt, för att bygga det omfattande programmet.
Text: Mari-Louise Paulson
Egentligen är Stålbyggnadsdagen ett lite missvisande namn. Evenemanget började redan på onsdagseftermiddagen med ett fördjupat seminarium där bland annat de viktigaste nyheterna i SS-EN 1090-2 och den nya SS-EN 1090-4 i de båda standarderna togs upp. Under torsdagen bjöds det på ett fullspäckat program som avslutades med ett studiebesök på fredagen. Till det hölls en rad parallella seminarier som av MVR, Svetskommissionen samt Plåt & ventföretagen/Svensk Byggplåt.
Cirkulärt
Torsdagen eventets seminariedag bjöd på 21 kunniga personer inom stålbranschens olika delar som föreläste och deltog i paneldiskussioner. Ett av dessa handlade om cirkulär användning av stål. – Det finns massa kontorsbyggnader från 1960-talet som av olika anledningar inte håller måttet, men istället för att riva dessa så kan man återbruka dem. Det går att blåsa ut fastigheten så att bara den stålstomme som bygger upp konstruktionen finns kvar och sedan bygga om och förändra insidan, säger Björn Åstedt, vd för Stålbyggnadsinstitutet som står bakom eventet.
Det här är något som bland annat görs i några av de kontorsbyggnader i Stockholms city som är del av den stora omvandlingen av gallerian och Brunkebergstorg. Mer om det cirkulära i att kunna återbruka den tunga stommen i stället berättade Niklas Haglund, AMF Fastigheter/Tjuren om.
Stål kan bli ännu starkare
I seminariet ”När kliver vi upp från 355-stål?” pratade Jan Stenmark, Prefabsystem, Tobias Lennartsson, EAB och Max Fjaestad, BE Group om den snabba materialutvecklingen som stål står inför.
– I Sverige har vi byggt med stål i hållfasthetsklass 355 megapascal i många år men det finns stålsorter som är betydligt starkare och materialutvecklingen går snabbt. Så en av punkterna var en paneldiskussion mellan tre skrån inom stålbyggandet om hur ska vi kunna ta klivet upp till nästa nivå? Driva utvecklingen att använda starkare och bättre stål, säger Björn Åstedt.
Bygg på höjden
Utvecklingen inom stål handlar också om att bygga på höjden. Något som görs alltmer i Sverige på grund av höga markpriser och att detta ger ett mindre klimatavtryck per bostad. Björn Åstedt använder begreppet Scandinavian High Rise för den här typen av 15 till 20 våningars byggnader.
– Dario Zaganelli, ArcelorMittal, som har stor erfarenhet inom Scandinavian High Rise gav bra exempel hur man kan gå tillväga, säger Björn Åstedt.
Detta knöt också an till Stålbyggnadsdagens tredje och avslutande dag, studiebesöket på The Point i Hyllie.
Robotar får en utökad användning
Olika typer av robottillverkning fanns också med i Stålbyggnadsdagens program. Där en av punkterna var ”Världspremiär för 3D-printad, smart stålbro, Casey Hemingway, MX3D”. MX3D är ett Hollänskt företag som alltså har 3D printat en rostfri stålbro, den första i världen och som kommer att tas i bruk i Amsterdam inom kort. Där företaget enligt Björn Åstedt siktar på en mer kommersiell produkt med robotar som jobbar dygnet runt i produktion.
Inte lika spektakulärt men kanske en välkommen information till kan landets många verkstäder gav Tillväxtverkets Björn Langbeck under programpunkten ”Tillväxtverket för att komma igång med en robotbaserad verksamhet. Stöd till tillverkare genom Robotlyftet”. Som handlade om vilken hjälp verkstäder kan söka för att utveckla robottillverkning.
Arkitekturspår
Förra årets nya punkt, ett arkitekturspår, handlade i år bland annat om projektet HYBRIT där man utvecklar stålproduktionen som istället för koldioxid som restprodukt avger vattenånga.
– Det är ett stort teknikskifte om man lyckas med det, men det kommer att ta många år innan det är på plats. Den första pilotanläggningen är byggd i Luleå och utmaningen är att kunna skala upp och få det kommersiellt gångbart. Martin Pei, teknisk direktör på SSAB, berättade om det projektet, säger Björn Åstedt
Fakta:
Stålbyggnadsdagen
51:a gången sedan start
25 oktober 2018 på Malmömässan
Arrangeras av Stålbyggnadsinstitutet
Som är en fristående organisation finansierad genom Stiftelsen Svensk Stålbyggnadsforskning, industri samt nationella och internationella forskningsfinansiärer. Stiftelsens intressenter är företag med intressen inom stålbyggnadsbranschen.
Källa: SBI
