Tegel är inte bara vackert. Det är ett hållbart material i flera bemärkelser. Det står emot väder och vind, kräver lite underhåll och jämnar ut kyla och värme, vilket ger ett behagligt inomhusklimat. Det skriver Johnnie Pettersson, arkitekt och vd på Archus Arkitekter.
Efter att ha ägt ett trähus som var vackert och bra på många vis – men med evigt straffarbete i form av utbyte av ruttnat och soltorkat virke samt regelbundna ommålningar – äger jag numera ett äldre hus utfört med tegel. Inte en timma eller krona har jag lagt på detta hus fasader under de tjugo år vi ägt det. Det får en att fundera på saker och ting.
Starka är många av lobbygrupperna för olika byggmaterial i dagens Sverige. Tyvärr har en industri nästan helt gått ur tiden. Tidigare var den nog så mäktig och vanligt förekommande i vart fall i vårt lands södra och mellersta delar, nämligen tegelindustrin. Få eller ingen talar i dag för dess sak. Därför vill jag ta tillfället att göra just det i denna artikel, inte bara för materialets skönhet utan för dess bidrag till ett resurssnålt och hållbart samhälle.
Jag tillhör nämligen den grupp av människor som tycker att vi ska bygga byggnader som efter sitt uppförande kräver minimalt av energitillskott för sin uppvärmning och kylning. Men jag anser också att energi även är de resurser i form av material, arbete och den tid man lägger på att underhålla ett byggnadsverk.
Att välja material och utföranden som svarar mot denna önskan att spara energi i olika former betyder nästan undantagslöst att det blir dyrare vid själva produktionen. Men som alla vet så är en väsentlig del av en byggnads totala kostnad är lika med fastighetsägarens och slutligen hyresgästens kostnad. Det handlar således inte bara produktionskostnaden utan i ännu högre grad driftskostnaden över tiden. Där just energikostnaden för värme och kyla samt underhåll står för en mycket et stor andel. Alltså borde incitamenten vara stora för alla att redan från start fokusera på de stora kostnaderna över tiden.
Vilka är då fördelarna med tegel. Det finns säkert många. Jag nöjer mig med att räkna upp några här. Det mest uppenbara är att materialet består av mindre byggstenar vilket betyder att det är extremt lätt att skapa olika uttryck och variation i såväl bärande strukturer som ytor. Inte bara stenarna i sig utan även de förband som skapas och fogarnas utformning bidrar till detta. Materialet kan ha bärande funktion som väggar, pelare och valv, men även rent dekorativ som del av andra byggsystem.
Men det är så mycket mer.
Tegel är hållbart. Det är ett av få material som verkligen tål att åldras över tiden. Det blir snarare vackrare med patinering efter några årtionden, eller århundraden. Hur många material klarar det. I vårt eget land finns utomordentliga exempel på det, inte minst från senare delen av 1800 talet och fram till mitten av 1900 talet. Material och utföranden som kräver ständigt underhåll är inte hållbara i min mening. Endast byggnader i sten, betong och glas skulle kunna tävla i denna kategori. Skälet till detta är naturligtvis materialets mycket goda egenskaper som skyddar mot tuffa klimat. Det är härdigt mot sol, regn, kyla, frost och starka vindar utan att brytas ned eller tappa sina ursprungliga egenskaper eller estetiska kvalité.
Tegel är också resurssnålt. Vi har utomordentligt gott om råvara, som genom sedimentering utefter vattendrag också nyskapas. Att använda dessa nytillkomna arealer är också ett sätt att hålla vissa sjöar och vattendrag öppna. Stora delar av södra och mellersta Sverige har dessutom gott om möjliga lertäkter i åkerlandskapen. Välplacerade är det också. De flesta av dessa möjliga produktionsplatser ligger nära de stora befolkningscentra som finns i vårt land. De korta transporterna är resurssnåla och miljövänliga. Här kan man verkligen tala om närproducerat. Byggnader och byggnadsverk i tegel är definitivt en lokal tradition i vårt land. Materialet har använts i vart fall sedan tidig medeltid då kloster, kyrkor och herresäten byggdes med i detta material, taget direkt från lertäkter i omgivningarna där även själva tegelbruken låg. Byggnader uppförda med tegel kräver dessutom inga ständigt återkommande reparationer av ytskikten eller ommålningar. För dessa merarbeten och merkostnader är även de både energikrävande och ett resursslöseri i stor skala.
Men är verkligen tegel ett energibesparande material vad gäller värme och kyla, frågar man sig. Ja, jag anser det. Tunga material har fördelen att de genom sin massa har en tröghet som gör att värme sakta byggs upp men också sakta avges, vilket jämnar ut stora temperaturskillnader över dygnet och snabba temperaturskiftningar under året. Det betyder också att mindre extra energi går åt för snabbt värma upp eller kyla ned byggnader vid just dessa tillfällen. Dessa byggnader med tunga stommar upplevs också ofta som behagligare genom sin jämna temperatur.
Utöver detta har tegel ytterligare en intressant dimension som många andra material saknar – det är subtilt. Det har en förskjutning i skala från det stora murverket som på långt håll uppfattas som en ensartad yta till en väv skapad av murverket på närmre håll. När man närmar sig ytterligare uppenbarar sig plötsligt murens förband och de individuella tegelstenarnas karaktär, olika i placering, storlek, form och färg. Riktigt nära kan man till slut uppfatta den enskilda tegelstenens vackra brända yta med färgskiftningar och fogens struktur i intressanta förband. En sådan yta har något att erbjuda och behaga betraktaren på alla avstånd. Men inte bara ögat kan fröjdas, känn på materialet. Inte många andra material ger samma varma och sköna känsla vid beröring. Det är varmt och lätt skrovligt. Varje sten är en unik individ som tillsammans i ett förband skapar en helhet. På något vis påminner det om oss människor. En mängd individer som sammanfogade med varandra skapar en helhet ett samhälle.
Dags att tänka om
Vill vi bygga ett samhälle där man gör jobbet en gång och använder material, arbete, tid och pengar på annat som kräver resurser och energi måste vi också våga ta konsekvenserna. Om man menar allvar med att skapa incitament för ett hållbart, resurssnålt, energisnålt och helst närproducerat byggande borde regering och andra myndigheter finna lösningar som premierar val av bestående material som kräver inget eller nästan inget underhåll alls. Man skulle kanske kunna tänka sig investeringsbidrag (finns för annat), nedsatt fastighetsskatt (finns för annat), miljöskatter på olämpliga material/produkter (finns för annat) eller lokala krav i markanvisningar (som innehåller så mycket annat).
