Nordens enda tillverkare av plasmabaserade läkemedel ska få nytt huvudkontor. Men i fokus ligger en ombyggnad och inte en nybyggnad.
Vid Lars Forssells gata på västra Kungsholmen i Stockholm ligger Stora Bryggeriet, där nu Octapharma ska förlägga sitt nordiska huvudkontor genom en omfattande och varsam ombyggnad. Octapharma är Nordens enda tillverkare av plasmabaserade läkemedel med mer än 60 års erfarenhet av forskning, tillverkning och försäljning av plasmabaserade och genteknologiskt framställda proteinläkemedel. Företaget har runt 620 anställda. Företagets ursprung är att grundaren Wolfgang Marguerre förvärvade en licens till en kemisk metod att döda virusceller som har ett fetthölje. Med solvent/detergentmetoden kan fetthöljet brytas ner, bland annat hos HIV-virus, och viruset oskadliggöras. Octapharma blev det första företaget i världen som använde SD-metoden för att få fram en virussäker faktor VIII för behandling av blödarsjuka. Företaget har växt varje år och har alltid gått med vinst. Sonen Tobias Marguerre är vd för Octapharma i Sverige, men har sitt huvudkontoret i Schweiz. Basen till den svenska delen av Octapharma är Kabi, ett av världens första bioteknikföretag. Kabi startades 1931 och övergick successivt till läkemedelstillverkning.
Historiskt sett kan man på ett vis säga att Bioteknik i Hornsberg på Kungsholmen började med Stora bryggeriets ölproduktion och Skogaholms bageri. Bryggeriet uppfördes 1890-1891. Både bageriet och ölverksamheten är förstås borta nu. Själva byggnaden Stora Bryggeriet förvärvades 2009.
Ombyggnad i kulturhistorisk miljö
Ombyggnadsprojektet utgår ifrån det faktum att Octapharma vuxit ur sina lokaler på Kungsholmen, med sin fabrik , sitt kontor och sina forskningslaboratorier. Arkitekterna på Joliark har intill Bryggeriet också ritat en mindre logistikbyggnad med fasader i förzinkad plåt. Själva Bryggeriet har blandad konstruktion, men stora delar är uppbyggt av en träkonstruktion. Fasaderna kombinerar tegel och puts. Byggnaden var innan ombyggnaden i blandat skick, men grundstommen var relativt intakt. Däremot fanns skador på teglet, vilket en del bestod av avrundade stenar. Framför allt gällde det de runda torn som avtecknar sig tydligt i fasad. Bryggeriet har blå kulturhistorisk klassificering, vilket ger den högsta skyddsvärde.
Stockholms stadsmuseum klassificerar byggnader på uppdrag från Stockholms stad i fyra kategorier med hänsyn till deras kulturhistoriska värde. Ett färgsystem används för att klassificera byggnaderna — blått, grönt, gult och grått. Blått innebär att bebyggelsens kulturhistoriska värde motsvarar fordringarna för byggnadsminnen i Kulturminneslagen. Kulturminneslagen är den starkaste lag som finns i Sverige för skydd av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Grönt innebär också ett högt kulturhistoriskt värde och betyder att bebyggelsen är särskilt värdefull ur historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Gult innebär att bebyggelsen har positiv betydelse för stadsbilden och/eller har ett visst kulturhistoriskt värde. Grått innebär att fastigheten inte uppfyller några av kriterierna.
Toppmodernt via varsamhet
Joliark har varsamt, inklusive ett samarbete med en antikvarisk expert, samt i samråd med Stadsbyggnadskontoret och Stadsmuseet renoverat byggnaden. Projektet kommer förutom kontor även innehålla utrymmen för omklädning, lager, logistikytor och matsalar.
Cornelia Thelander, handläggande arkitekt för projektet från Joliark berättar att renoveringen ofta skett sten för sten, men att det också funnits punkter där man kunnat ta sig större svängrum.
- Vi började utifrån där målet var att bevara exteriören intakt. Det var nästan på samma vis som på Stockholms slott att sten byttes mot sten. Särskilt de speciella tegelstenar som är avrundade har varit en utmaning och krävt stor hantverksmässigt kunnande. Det finns stora värden i de befintliga väggarna och i konstruktionen som vi självklart vill bevara. Samtidigt innebar kulturklassningen att vi inte fick ta upp nya hål i fasaderna för att släppa in mera dagsljus. Men det fanns ett undantag. En plåtklädd gammal brandgavel var ett resultat av att hälften av den ursprungliga Bryggeribyggnaden rivits en gång i tiden. Vi valde att glasa upp gaveln för att markera den ”avkapade” byggnaden och för att synliggöra husets ursprungliga konstruktion, men också för att åstadkomma bättre dagsljusförhållanden invändigt. Eftersom att gaveln ligger i fonden på den nyanlagda Franzéngatan blev resultatet väldigt bra och ett lyft för hela området i Hornsberg, menar Cornelia Thelander.
En utmaning var förstås att kunna skapa en toppmodern kontorsmiljö i en så gammal fastighet. Att kunna bevara karaktärsfulla detaljer och ändå få in alla installationer, el och liknande.
- Ibland valde vi att exponera kanalerna för att vid sidan av dem kunna maximera takhöjden. På andra platser doldes de. På samma vis var det med belysningen. Ibland har vi kunnat fälla in den och ibland var det lämpligare att pendla ner den. För att spara energi används övervägande LED. Det har också varit en spännande utmaning att förverkliga de höga kvalitetskrav på till exempel material som vår beställare Octapharma haft. Joliark har faktiskt skissat på den här byggnaden och vad den skulle kunna tänkas innehålla sedan länge. 2009 blev det dags för att rita bygglov. Och efter sommaren blir det äntligen dags för Octapharma att flytta in, avslutar Cornelia Thelander.
Fakta
Ombyggnad av Stora Bryggeriet i Hornsberg till nordiskt huvudkontor för läkemedelstillverkaren Octapharma.
Byggherre: Octapharma AB genom Johan Lindgren
Entreprenadform: Delad entreprenad
Arkitekter: Joliark AB genom Hans Linnman, Cecilia Thelander, Helen Johansson, Charlotte Larsson
Projektledare: Ebab i Stockholm AB
Byggnadsentreprenör: AB Gevert Bergman Bygg & Co
Elentreprenör: Bravida Sverige AB Elektrobyrån
Vententreprenör: VENT projekt Stockholm AB
Byggtid: maj 2013-september 2014
