Ädellövskogen är en av våra artrikaste biotoper. Den skulle kunna liknas vid en svensk regnskog. Inför Göteborgs 400-årsfirande år 2021 deltog Kjellgren Kaminsky Architecture AB i perspektivgruppen "Den gröna staden". Joakim Kaminsky ger här en vision om hur staden skulle kunna integreras i en ädellövskog.
Som en del i arbetet inför Göteborgs 400-årsjubileum ställde vi oss frågan hur Göteborg skulle se ut om ädellövskog blev en integrerad del av staden;
- Skulle staden kunna erbjuda samma ekosystemtjänster som skogen gjorde som en gång stod här?
- Kan en ny sorts stad binda koldioxid, samla solenergi, innehålla biologisk mångfald och producera mat på samma sätt som en skog?
- Kan en sådan stad även främja sociala och ekonomisk hållbarhet?
Ekologiskt är ädellövskog den artrikaste biotopen som finns i Sverige – en sorts svensk motsvarighet till regnskogen. Ädellövskogen är idag hårt undanträngd, främst av jordbruk men också av granplanteringar och bebyggelse. Ädellövskog är den naturtyp som en gång täckte större delen av Göteborg och som skulle ta över om vi övergav staden.
En ansenlig del av den bevarade ädellövskogen finns i och nära städer. Enskilda träd, till exempel gamla ekar, kan vara ekosystem i sig som kan fortleva även i stadsmiljön. Städerna fyller därför en viktig funktion i bevarandet och återskapandet av ädellövskogarna.
Binder koldioxid
Ädellövskogen går att förena med stadsnära jordbruk – en stor del av Sveriges ädellövträd står faktiskt i betesmarker. Återskapande av ädellövskog i stor skala skulle kunna ge ett bidrag till klimatarbetet genom att på kort sikt binda koldioxid.
Socialt är ekskogen en ”användbar biotop” som skulle skänka Göteborg stora värden. Ädellövskog kan – i högre grad än många andra hotade biotoper – förenas med annan markanvändning. Många av de populäraste utemiljöerna i Göteborg är faktiskt ädellövskogar. Det gäller inte bara utpräglade ädellövskogar som Rya skog och Vitsippsdalen, utan även parker som Slottsskogen och Liseberg eller alléer som Vasagatan. Även många villaträdgårdar och utrymmen kring flerbostadshus domineras av ädellövträd.
Skapar identitet
Att ekar kan vara identitetsskapande för en stad visade konstnären Joseph Beuys när han 1982 planterade 7 000 ekar på olika platser i Kassel. Konstverket är nu en självklar del av stadens identitet.
Ekonomiskt är ekskogen fördelaktig på flera sätt. Det går utmärkt att bygga byggnader och infrastruktur för trafik och energi i en ekskog om än på lite försiktigare premisser än vad vi är vana vid.
Ekskogen som metafor syftar till att förskjuta perspektiven i miljöarbetet på tre sätt: vidga fokus från klimat till biologisk mångfald och kretslopp; från teknikutveckling till markanvändning; och från decennier till årtusenden.
I ekskogen är utgångspunkten att all mark används – som ekskog. I ekskogen måste all byggnation genomföras på mark som lånas från ekskogen. Då gäller det att vara varsam både med var man bygger och hur.
Längre perspektiv
Ekskogsvisionen lyfter behovet av det långa perspektivet i miljöarbetet. En ek kan leva i över tusen år och sedan tar det lika lång tid innan den har brutits ned och livscykeln är avslutad. I anslutning till 400-årsjubileet kan vi ta fasta på att blicka 400 år framåt i tiden – då står de ekar som vi planterar nu i all sin prakt. Det långa perspektivet leder också till andra perspektiv på möjligheter till markanvändning, eftersom det överskrider byggnaders och verksamheters livslängd.
Göteborg har goda förutsättningar för att bli en unik ädellövskog. Klimatet och jordmånen är perfekt och stora delar av staden är redan idag bevuxna med ädellövträd. Kommunens jämförelsevis stora markägande är en strategisk resurs. De stora områden som ska planläggas i Centrala Älvstaden kan formas efter ekskogsstadens förutsättningar redan från början. Identiteten som turiststad kan förstärkas av ekskogsvisionen. Vem vill inte tillbringa sin semester eller sin konferensvistelse under eller i närheten av lummiga ekar?
FAKTA
2021 fyller Göteborg 400 år. Inför jubileet tillsatte kommunstyrelsen sju perspektivgrupper. Joakim Kaminsky från Kjellgren Kaminsky Architecture AB ingick i gruppen ”Gröna Staden” som arbetade med frågan; Hur kan jubileet, ur ett miljömässigt perspektiv, göra ett internationellt avtryck för framtiden?
Krönikan är en fri tolkning av vissa av idéerna som kom fram i strategigruppens arbete. Vi har särskilt hämtat inspiration från Gustav Sjöblom, ordförande i Naturskyddsföreningen Göteborg, som skrev inspelet ”Göteborg – en ekskog där det bor och arbetar en miljon människor”.
Projektet har sedan utvecklats i samband med en utställning på Fastighetsmässan i Göteborg samt i olika förstudiegrupper. Idag arbetar Kjellgren Kaminsky vidare med olika fastighetsägare och kommunala bolag för att realisera strategigruppens visioner.
