En motsvarighet till Företagsbeskattningskommitténs föreslagna nya företagsbeskattningssystem "finns inte någon annanstans i världen" och skulle skada den svenska fastighetsbranschen.
Det säger Ulla Werkell, skattejurist hos branschorganisationen Fastighetsägarna Sverige, vid branschevenemanget Business Arena Göteborg 2015.
Endast ett fastighetsbolag fick förslaget på remiss, och det var Hufvudstaden, ett fastighetsbolag som man var säkra på inte skulle förlora alltför mycket på förslaget, menar Werkell. (Hufvudstaden är lägst belånat av de större börsnoterade fastighetsförvaltningsbolagen, SIX anm.)
Bakgrunden är att Företagsbeskattningskommittén i juni 2014 presenterade sitt rapportförslag till reformer av den svenska bolagsskatten, ett förslag som innefattade begränsningar i rätten för svenska bolag att dra av ränteutgifter och som potentiellt skulle kunna slå hårdast mot högbelånade aktörer i tillgångstunga branscher, så som fastighetsförvaltning.
Därtill fanns ett delförslag med om att rätten till utnyttjande av underskottsavdrag skulle begränsas retroaktivt. Werkells organisation har gällande denna del av förslaget fått intrycket av att det inte kommer att införas som det ser ut i dag.
Annika Arnström, partner inom revisions- och konsultfirman EY, vittnar om att läget bland hennes fastighetsklienter "inte är alltför muntert" när de ovan nämnda skatteförslagen kommer på tal.
En motstrategi för branschen skulle kunna vara att börja yrka på högre värdeavskrivningar än det tabellmässiga allmänna rådet om 50 års ekonomisk livslängden, motsvarande en avskrivning på 2 procent årligen, säger Arnström.
Balders vd och största ägare Erik Selin räknar med att dagens ränteavdragsbegränsningsförslag skulle kunna ge cirka 20 procent fördyrning av fastighetsbolagens kapitalkostnader, motsvarande att om marknadens direktavkastningskrav, yield, i dag är 5 procent så kommer det att krävas 6 procent med de nya reglerna, allt annat lika.
Selin ser även en "lite läskig" hävstångseffekt för sektorn om ränteavdragsbegränsning skulle bli verklighet samtidigt som räntorna steg.
På kommersiella fastigheter blir det en engångseffekt av högre hyror och inom nyproduktion blir det mer permanenta effekter, där särskilt hyresrättsbyggandet skulle ta stryk, säger Selin.
Kungsledens finanschef Anders Kvist ser dock inte nuvarande förslag som lika problematisk ur ett aktiemarknadsperspektiv.
Kvist har upplevt hur utländska investerare ser hela den svenska fastighetsmarknaden som högbelånad och att en rörelse mot en lägre europeisk belåningsnivå inte nödvändigtvis skulle vara så negativt, förutsatt att det slutgiltiga förslaget blir någotsånär balanserat.
En högre andel egenkapital ger enligt Kvist på längre sikt en svensk fastighetsmarknad med lägre risk för så kallade "fire sales", det vill säga frampressade försäljningar i svaga marknader.
Därtill menar Kungsleden-finanschefen att egenkapitalandelen i sektorn på sina håll redan har börjat krypa uppåt, om man räknar in trenden med preferensaktieemissioner.
Balders Erik Selin håller inte med om att reglernas införande nödvändigtvis kan ske särskilt smidigt, detta eftersom priset på eget kapital kommer att sättas dyrare än på lånat kapital hur man än räknar.
"Som investerare som jag själv är jämför jag fastigheters avkastning med allting annat", konstaterar Selin.
(Six News)
