Sverige behöver utveckla en nationell stadspolitik som överbryggar sektorsgränser, samordnar statliga och kommunala insatser och förstärker de sociala och kulturella perspektiven på hållbar stadsutveckling. Det är en av slutsatserna i den rapport som Boverket, Riksantikvarieämbetet, Formas och Arkitekturmuseet har överlämnat till regeringen.
I sin gemensamma vision betonar myndigheterna betydelsen av att koppla samman ekonomiska, ekologiska, sociala och kulturella aspekter för att främja goda livsmiljöer och stärka medborgarnas delaktighet i stadsutvecklingen. Myndigheterna lyfter fram ett antal utmaningar inom det stadspolitiska området. De handlar om behoven av att öka den demokratiska grunden för utvecklingen av våra städer, att överbrygga klyftan mellan kommunal och statlig nivå, att i planprocessen utgå från att städer är komplexa system samt att främja god arkitektonisk utformning och se kulturarvet som en framtidsresurs.
Kunskaperna om sambanden mellan människa och byggd miljö behöver förstärkas som underlag för beslut på olika politiska nivåer, menar man vidare. Myndigheterna presenterar gemensamt en forskningsöversikt och belyser samtidigt det forskningsarbete som inletts och förstärkts inom området socialt hållbar stadsutveckling. De urbana problemen är mångfacetterade och forskningen måste därför vara tvär- och mångvetenskaplig, systeminriktad och sektorsövergripande. Rapporten lyfter bland annat fram att en förutsättning för att lösa urbana problem är ett nära samarbete mellan forskare och praktiker.
Samverkan mellan myndigheterna kommer att fortsätta. Ett tungt vägande skäl till detta är enligt rapporten att en stadsutveckling där sociala och kulturella perspektiv tydligare fokuseras har goda förutsättningar att bidra till nytänkande och fortsatt export av svenskt kunnande inom arkitektur, miljö- och energiteknik.
Ett exempel på fortsatt samarbete är enligt rapporten den webbportal för hållbar stadsutveckling som kommer att byggas upp med stöd av delegationen för hållbara städer och Naturvårdsverket i Arkitekturmuseets regi. Syftet ska då vara att sprida goda exempel och framgångsrika metoder som ett redskap för att vitalisera det offentliga samtalet och stärka kunskaps- och opinionsbildningen om en hållbar förnyelse och framtida utveckling av våra städer.
