Byggnadshyttan förvaltar Gotlands kulturarv

Raset i Visby ringmur ser på avstånd inte så stort ut, men hålet är 10 meter högt. Foto: Alarik Haglund
Raset i Visby ringmur ser på avstånd inte så stort ut, men hålet är 10 meter högt. Foto: Alarik Haglund
Restaureringen av Visby domkyrka har nyligen inletts. Foto: Alarik Haglund
Restaureringen av Visby domkyrka har nyligen inletts. Foto: Alarik Haglund
Dag Urban Hoas på Byggnadshyttan i Visby. Foto: Alarik Haglund
Dag Urban Hoas på Byggnadshyttan i Visby. Foto: Alarik Haglund

Stiftelse Byggnadshyttan på Gotland grundades 1986 med uppdraget att vårda och underhålla kulturhistoriskt värdefulla byggnader på Gotland. För närvarande utför de en rad restaureringsarbeten av medeltida kyrkor och ett ras i Visby ringmur, som ursprungligen uppfördes på 1200-talet.

 

Dag Urban Hoas från stiftelsen Byggnadshyttan på Gotland berättar i en intervju, som ägde rum på hans kontor i Visby innerstad, om det pågående arbetet med att restaurera Visby domkyrka, Stånga kyrka och Visby ringmur på Gotland.

 

Domkyrkan
När det gäller domkyrkan i Visby berättar Urban Hoas att det framförallt är tak och fasad som ska restaureras. Efter att de blev klara med byggnadsställningen i maj 2013 har de till exempel börjat gå över all sten för att se om det är någonting som är skadat och behöver lagas. De ska också byta ut några stenar som efter några hundra år nått sin tekniska livslängd.
- Att man behöver byta någon enstaka sten beror oftast på att den redan då man byggde inte var i perfekt skick, förklarar Urban Hoas.

Han berättar dessutom att både fasaden och en del skulpturer behöver tvättas för att ta bort eventuella utfällningar och påväxt så att det blir vitt och fint igen.

Senare kommer det enligt Hoas även att bli en del arbete invändigt. Bland annat ska en del konstföremål konserveras, elsystemet ska uppdateras och ett klimatrum ska byggas på vinden för textilier och andra föremål.

Allt som allt beräknas arbetet ta tre år och det ska vara färdigt 2015.

 

Stånga kyrka
I Stånga säger Hoas att det är kyrkans torn och tornhuven, det vill säga träkonstruktionen i toppen av tornet, som gås igenom.
- Tornhuven har varit utsatt för väder och vind under en längre tid och det var till och med en sektion av panelen som blåste ner för några år sedan, berättar Hoas och tillägger att det var dags att se över den.

Hoas nämner att de redan bytt ut mycket virke, men förutom att det är högt upp och att det handlar om stora dimensioner byter man då man restaurerar bara det som är skadat, vilket gör att man måste stämpa upp och balansera resten av konstruktionen medan man byter de skadade bitarna.

Urban Hoas talar också om att de knackat ner gammal KC-puts, som inte är anpassad för att putsas på kalksten, så att de istället kan återskapa en kalkputs på traditionellt medeltida maner.

Detta har enligt Urban Hoas också varit en utmaning eftersom man bara kan putsa med kalk under sommarsäsongen. De var därför tvungna att börja sätta upp byggnadsställningar redan i vintras för att hinna med.
- Det är inte den idealiska tiden att bygga ställning när det är snö och vinter och is. Det är halt och man måste vara väldigt försiktig, säger Hoas.

Restaureringen av Stånga kyrka förväntas vara klar under våren 2014.

 

Annorlunda byggföretag
På frågan om det är någonting speciellt man måste tänka på när man restaurerar just kyrkor svarar han att de inte funderar så mycket på det eftersom det varit deras vardag sedan 27 år tillbaka att jobba med kyrkor. Han tillägger emellertid att han ibland brukar säga att hela byggindustrin bygger på att man ska framåt och att det är ett himla tempo. Även om man inte vet riktigt vad man ska göra kör man på ändå och blir det fel så gör man om och kan man inte göra om så förhandlar man. På Byggnadshyttan kan de emellertid inte tänka så. De måste veta i förväg att det de gör är rätt.

Eftersom allt inte är dokumenterat och de inte vet allt om alla kyrkor och kulturbyggnader säger Hoas att det därför är viktigt att alla är medvetna om att de måste slå stopp om det är någonting som inte känns rätt.

 

Ringmuren
I februari 2012 rasade en del av Visby ringmur. Enligt Urban Hoas berodde det i det här fallet bland annat på att markytan på platsen är drygt två meter högre på insidan av muren än på utsidan och på fuktinträngning, som i samband med kallt väder kan ha orsakat frostsprängning. Urban Hoas är emellertid övertygad att det kommer att uppstå fler skador på muren.
- Den har trots allt stått i 800 år och det är klart att det kan bli en del skavanker, säger Hoas.

Han menar därför att man bör hitta ett system för hur man ska ta hand om skadorna efterhand som de uppstår.

Förutom att muren är unik i Norden och i viss mån även i Europa och att de inte haft några mallar att gå efter har arbetet med raset enligt Hoas försvårats ytterligare av att mycket av muren rasade, men att ett känsligt parti lämnades kvar.
- Det massiva överstycket väger mellan 40 och 45 ton och det är inte så lätt att göra någonting med denna vikt ovanför sig, påpekar Hoas.

De måste därför börja med att stämpa upp muren på båda sidor och plocka ner den ovanifrån, sten för sten, innan de kan mura upp den igen under 2014.