Sedan 1994 får vi bygga så höga trähus vi vill i Sverige, utifrån Boverkets funktionsbaserade krav. Det visar att brandsäkerheten är mycket god. Det har bidragit till att byggandet av bostads- och kontorshus i trä fått ett uppsving.
Enligt tidigare byggregler fick bärande trästomme bara användas i hus med högst två våningar.
– Gamla erfarenheter av förödande bränder i tät bebyggelse låg bakom dessa bestämmelser, berättar Birgit Östman, forskningsledare på Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, SP (Trä). Man blandade ihop inverkan av tättbyggda hus med träfasader och yttertak av trä med trästommar och förbjöd samtliga. Numera vet man att trästommar kan göras lika brandsäkra som vilken annan stomkonstruktion som helst.
Boverkets Byggregler, BBR, stipulerar funktionskraven som är lika för alla material. Det är heller inte dyrare att försäkra en träbyggnad än en byggnad av betong och stål.
– Om det börjar brinna i ett hus så är det inredningen som bidrar till det tidiga brandförloppet och inte stommen, framhåller Birgit Östman. Det blir snabbt mycket varmt och det bildas också giftiga gaser.
Långsamt brandförlopp
En korrekt dimensionerad trästomme, till exempel en limträbalk, står emot brand länge. Inträngningshastigheten vid en brand är långsam, mindre än en millimeter per minut. Det beror på att det på ytan bildas ett isolerande kolskikt av de heta eldslågorna.
– En stålstomme är obrännbar men leder i gengäld värme och måste därför isoleras för att kunna upprätthålla bärförmågan vid brand, säger Birgit Östman. Trä kan däremot brinna men det sker långsamt och kontrollerat.
Byggherren ansvarar för att de svenska BBR-kraven uppfylls. Det finns också ett europeiskt regelverk för brandsäkerhet, CPD/CPR. Reglerna, till vilka BBR hänvisar, avser blanda annat bärförmåga och brandavskiljande förmåga.
– Till sin hjälp har byggherrarna vanligen brandkonsulter, säger Birgit Östman. Brandkonsulten delar in byggnaden i brandceller, så kallad sektionering. Det är ofta en styrande faktor, inte minst för arkitektens arbete. Brandkonsulten bör därför komma in tidigt i projekteringen. Brandceller ska förhindra spridning av brand och brandfarliga gaser. Hur länge en brandcell ska stå emot en brand beror på byggnadstypen. För byggnader upp till och med fyra våningar är kravet att det ska kunna brinna i minst 60 minuter, innan branden sprider sig från en brandcell till nästa.
Två typer av brandklasser
I bland vill man av estetiska skäl exponera träet interiört i tak och på väggar.
– Då krävs en högre brandklass (ytskiktsklass) som kan uppnås genom kemisk impregnering, säger Birgit Östman. Men stommar behöver inte impregneras, vilket många tycks tro.
Det finns två olika typer av brandklasser.
– Den ena klassen avser just vägg- och takytor, berättar Birgit Östman. Den har bäring på hur snabbt ytan antänds och sprider brand. Den andra typen av brandklasser avser hela byggnadselement som bärande väggar och stommar, vilka ska tåla en fullt utvecklad brand i 60-90 minuter. Vi på SP har gjort noggranna brandprov av byggnadselement, till exempel olika träväggar. Vi har också utvecklat beräkningsmodeller. Resultaten är utförligt dokumenterade i SP:s handböcker, bland annat Brandsäkra trähus 3 som nyligen utkommit. Målgruppen inkluderar konsulter, myndigheter och räddningstjänsten.
SP kan också hjälpa till med: Dimensionering av konstruktioners bärförmåga, täthet och isolering vid brand, brandteknisk problemlösning och rådgivning, stöd till produktutveckling av material och konstruktioner, inklusive brandprovning av byggprodukter i modellskala.