En genomtänkt hisslösning spar arbetstid och ökar den uthyrningsbara ytan. People Flow är den vetenskap som ligger till grund för att kunna hitta den optimala hisslösningen i en byggnad. Det är särskilt viktigt i höga byggnader.
– People Flow - personflöde - är ett mått på hur många människor som passerar en viss del av en byggnad under en viss tid, säger doktor Marja-Liisa Siikonen som vigt sin forskargärning åt just People Flow. Hennes forskning har varit vägledande när det gäller planeringen och byggandet av bland annat Victoria Tower, Kista Science Tower och hotellet Gothia Tower i Göteborg.
Expertkonsult
Marja-Liisa Siikonen är också People Flow-expert hos Kone som tillverkar hissar, rulltrappor och automatiska dörrar.
– Kunskapen om People Flow är viktig för oss, inte minst mot bakgrund av att byggnaderna blir allt högre i storstäderna, säger Juha Mennander, vd för Kone Scandinavia.
Det övergripande syftet med forskningen är att optimera flödet av människor i höga kontors- och bostadshus samt köpcentra. Integrerade lösningar med hissar, rulltrappor och automatiska dörrar, har en viktig roll för tillgängligheten. Ett väl fungerande personflöde är också en förutsättning för en snabb och säker evakuering vid brand.
– Våra studier visar att om man använder två trappor tar det mer än två timmar att evakuera alla i en byggnad på hundra våningar, säger Marja-Liisa Siikonen. Med hissar går det på drygt en halvtimme. Idag finns därför specialdesignade hissar som kan användas för utrymning och i Victoria Tower har man valt en sådan lösning.
Datorsimulering optimerar flödet
– För att kunna optimera flödet används en virtuell modell av en byggnad, där vi kan förändra planlösning och antal våningar när vi gör våra simuleringar, berättar Marja-Liisa Siikonen. Vi kan då se hur flödet av människor ser ut vid olika tidpunkter - vertikalt och horisontellt - och var flaskhalsarna finns. Utifrån detta väljer man sedan hisslösning. Målet är att ingen ska behöva vänta på hissen mer än 30 sekunder. Den som måste vänta en minut istället slösar bort nära två dagars arbetstid på ett år. Framgent kommer jag att fokusera på människors beteende när de använder hissar och rulltrappor och psykologer ska delta i forskningen.
Hong Kong Housing är ett allmännyttigt bostadsföretag för vilket Marja-Liisa Siikonen bedrivit forskning.
– Varje byggnad är i stort sett lika hög, cirka 40 - 45 våningar, och har idag identiska hisslösningar, berättar hon. Tidigare servade en hiss alla våningar, en bara jämna och en de udda våningarna. Nu är hissarna indelade i två zoner; en för den lägre och en för den övre delen av byggnaden. Tack vare avancerade styrsystem och en motviktbalans kan elförbrukningen minskas drastiskt. I bostadshus, där den mesta trafiken går nedåt, kan energi sparas om motvikten är cirka 45 procent av hissvikten.
Lägre vikt och elförbrukning
Genom att använda kompositmaterial, såsom linor med kolfiberkärna och högfriktionsbeläggning - istället för stål - kan hissens vikt minskas med flera ton.
– Det är särskilt viktigt i extremt höga hus, där mycket el kan sparas på detta sätt, säger Juha Mennander. Där används idag hissar med en hastighet på tio meter per sekund. Men hastigheten är bara en parameter. Hissens placering och hur många personer den rymmer är lika viktiga aspekter. Även vid renovering kan man relativt snabbt räkna hem investeringen i nya hissar och rulltrappor, främst tack vare minskade energi- och reparationskostnader.
En genomtänkt hisslösning ökar den uthyrningsbara ytan. Moderna hissar, utan maskinrum bidrar aktivt till detta.
– Ju högre byggnaden är, desto mer utrymme tar hissarna i anspråk, säger, Marja-Liisa Siikonen. Tumregeln är att en kontorsbyggnad behöver dubbelt så många hissar som ett lika högt bostadshus och att två mindre hissar halverar väntetiden, jämfört med en stor hiss. I kontor ska hissarna kunna transportera 12-15 procent av populationen inom fem minuter och cirka sju procent i ett bostadshus.
