Energismart renovering kan halvera energianvändningen i miljonprogrammets hus och det till rimliga kostnader. Det vill kampanjen Renovera energismart, som Energimyndigheten, Boverket och Naturvårdsverket drar igång med start i Leksand den här veckan, påvisa.
Hur mycket energi det går att spara vid en renovering beror på byggnadens skick, men också på hur mycket man satsar på energibesparande åtgärder. Tre nivåer på renoveringsåtgärder anges nedan.
Mini: Traditionell renovering där fokus ligger på att upprusta klimatskärmen, installationer och lägenheternas ytskikt så att byggnaden inte förfaller. Kan spara 10 – 15 procent.
Mellan: Traditionell renovering kompletterat med åtgärder som ger relativt god energieffektivisering och lönsamhet. Det är tilläggsisolering av tak och installation av frånluftsventilation med värmepump. Kan spara 30 – 40 procent.
Stor: Utöver ovan nämnda åtgärder på byggnaden förses den med nya fönster, väggar på västfasaden och gavlarna tilläggsisolera samt installeras individuell mätning av tappvarmvatten. Kan spara 50 – 60 procent.
Att inte energieffektivisera i samband med renoveringen kostar också – mycket. Det kan enligt Energimyndigheten kosta 2 675 kronor per kvadratmeter att inte genomföra en energibesparing på 50 procent. I en byggnad på 2 500 kvadratmeter innebär det att en investering på 6,7 miljoner kronor i energieffektiviseringsåtgärder kan göras för att uppnå besparingen. Utgångspunkten är att byggnaden hade en energianvändning på 220 kWh per kvm innan renoveringen, energipriset är 1kr/kWh, energiprishöjning på 5 procent per år, livslängd 40 år och kalkylränta 8 procent.
Varje byggnad är unik, såväl byggnadstekniskt som ur klimathänseende. En renovering påverkar alltid balansen i huset och om den utförs felaktigt kan den leda till problem med fukt, mögel, drag eller buller. Samtidigt har många energieffektiviserande åtgärder en positiv inverkan på inomhusmiljön genom att lägenheterna blir varmare, mindre dragiga och tystare.
Miljonprogrammet byggdes åren 1965 – 1975. De har ofta genomtänkta planlösningar med bra funktion och mycket ljus. Uppskattningsvis finns 650 000 lägenheter som inte moderniserats. Stammar och installationer behöver bytas, våtrum saneras, fasader och fönster repareras eller bytas, trapphus och interiörer behöver fräschas upp. Slitage och dåliga tekniklösningar gör att inneklimatet ofta är ojämnt och boendekomforten dålig.
De flesta husen byggdes före oljekrisen med stor tillgång till billig energi och det var inte så stort fokus på att bygga energieffektivt. Från början var lägenheterna populära, men idag förknippas en del av miljonprogrammet med ekonomisk och social utsatthet.
Den typiska miljonprogramsbyggnaden använder årligen 220 kWh per kvadratmeter. Av dessa är 125 kWh värme, 40 kWh varmvatten, fastighetsel 20 kWh och hushållsel 35 kWh. Kravet på nybyggda hus idag är 110 kWh per år exkl hushållsel och kommande EU-regler kräver att alla nya byggnader år 2021 fr o m 2021 ska vara nära noll energibyggnader.
