Ett golvmaterial som förändrats mycket under de senaste 20 åren är PVC. För att få en helhetsbild av golvets miljöpåverkan måste miljöaspekterna analyseras från vagga till grav. Det som framför allt har ändrats är tillsatser i form av mjukgörare som bytts ut av miljömässiga skäl. Men forskarvärlden är oenig om mjukgörarnas skadeeffekter.
För att PVC-golv ska bli flexibla och lätta att lägga så krävs det att man i tillverkningen tillsätter mjukgörare. De vanligaste mjukgörarna i plastmattor är ftalater. I Västeuropa tillverkas ungefär en miljon ton ftalater om året, av vilket ungefär 900 000 ton används till mjukgöring av PVC.
De vanligaste ftalaterna i PVC-golv är diisodecylftalat och diisononylftalat, som förkortas DIDP respektive DINP. Riskbedömningar som Europeiska kommissionen publicerade våren 2006 bekräftar att dessa två mjukgörare inte utgör någon risk vare sig för människa eller för miljön. Men här är forskarna oeniga.
Vid Karlstads universitet och SP, Sveriges tekniska forskningsinstitut, pågår forskning om barns hälsa kopplat till vår inomhusmiljö. Forskaren Carl-Gustaf Bornehag, professor i folkhälsovetenskap, ser samband mellan ohälsa och plastgolv. Mjukgörarna är den substans som man misstänker kan vara skadlig.
I en studie analyserades sex mjukgörare, bland annat DINP, och i den nu pågående Selma-studien ingår många fler. Men mer forskning behövs.
– Det finns evidens för att ftalater är hormonstörande. I djurförsök har ftalater visat sig ha effekt på bland annat reproduktion, säger Carl-Gustaf Bornehag.
I en nyligen publicerad litteraturgranskning redovisar Carl-Gustaf Bornehag vad som är känt från vetenskapliga studier när det gäller exponering för ftalater samt förekonst av astma och allergi. Även här finns starka indikationer på ett samband.
– Ftalater är inte bundna till plastmattan utan läcker ut i luften och en PVC-matta innehåller en stor mängd ftalater i kilo räknat. Jag känner en stor oro över detta, men det finns ännu inga bevis för skadeeffekterna, säger Carl-Gustaf Bornehag.
Alternativ till ftalater
Idag finns det alternativ till ftalater. Till exempel så har golvföretagen Bolon och Tarkett lanserat plastgolv med förnyelsebara mjukgörare. I Tarketts homogena plastgolv så har man ersatt mineralolja som mjukgörare med ricinolja, som framställs från frön av ricinväxten.
Peter Okmark, Tarketts miljöchef, menar att fördelen med förnyelsebara mjukgörare är att de inte innehåller oljebaserade ftalater och att man på så vis minskar förbrukningen av olja. Han anser att efterfrågan på miljöanpassade plastgolv har ökat.
– Miljödiskussionerna i samhället ökar och därför ökar även efterfrågan på miljöanpassade plastgolv. Det är en fråga som ligger i tiden, säger Peter Okmark.
Återvinningen ökar
För att få en helhetsbild av golvens miljöpåverkan räcker det inte att titta på råvaruintag och tillsatser. Andra viktiga aspekter är tillverkningsprocesser och avfallshantering.
Det system som finns för återvinning av PVC-golv i Sverige är Golvbranschens Golvåtervinning som tar till vara på installationsspill från inläggning av PVC-mattor. Spillet återförs sedan i tillverkningsprocessen. Idag är runt 200 företag anslutna till Golvbranschens Golvåtervinning.
Enligt uppgifter från Golvbranschens Golvåtervinning har deras återvinning av installationsspill från plastmattor mellan åren 1999 till 2009 ökat från 213 ton till 293 ton insamlat spill per år. Detta innebär en ökning med 38 procent.
Jannika Tingvall på Golvbranschen anser att ökningen beror på att företagen blivit bättre på att samla in spillet.
– Det kan bero på att företagen strävar efter att vara ISO-certifierade och har mer miljöfokus idag än tidigare, säger Jannika Tingvall.
75 procent av det insamlade spillet går till att producera nytt golv och 25 procent energi utvinns och blir till värme.
