Hur kan framsynt stadsplanering och design minska klyftorna i staden och överbrygga skillnaderna mellan rikare och fattigare delar och hur kan stadens invånare själva vara med och påverka processerna? Hur kan staden därmed också bli mer ekologiskt hållbar? Hur kan byggfirmor, planerare, hyresgäster, energibolag, kommunala tjänstemän och politiker arbeta tillsammans för att främja energieffektivisering i kommunala bostadsområden. Om bland annat detta handlar de sex projekt som tillsammans får dela på 33 miljoner kronor fördelat på åren 2010-2012.
Bakom utlysningen står Forskningsrådet Formas, 15 miljoner, Energimyndigheten 9 Mkr, Naturvårdsverket 3 Mkr, Riksantikvarieämbetet 3 Mkr, samt Trafikverket 3 Mkr. Totalt inkom 62 ansökningar.
- Projekten är av hög vetenskaplig kvalitet och är samtidigt praktiknära. Eftersom de spänner över flera ämnesområden och discipliner faller de inte i huvudfåran hos någon av oss finansiärer och risken är stor att dessa okonventionella projekt inte hade beviljats medel om de sökt enskilt hos respektive finansiär. Därför känns den här satsningen extra rolig, säger Anna Ledin, huvudsekreterare på Forskningsrådet Formas.
En kartläggning utförd av Delegationen för Hållbara Städer visade att olika finansiärer i huvudsak stödjer forskning och utveckling som är inriktad på sektorsspecifika frågor, medan helhetsperspektiv och sektorsövergripande frågor har svårt att hitta finansiering. Syftet med utlysningen var att stödja och främja interdisciplinära forsknings- och utvecklingsprojekt om städer och stadsutveckling som är systeminriktade och praktiknära. Utlysningen är också en del i det pågående Regeringsuppdraget till miljö- och kulturmyndigheter att samverka för att främja en hållbar stadsutveckling.
- Vi finansiärer planerar även fortsatt nätverkssamverkan kring projekten med seminarier, konferenser, forskningskommunikation med mera och vi välkomnar även andra aktörer inom stadsutvecklingsområdet att delta, säger Anna Ledin.