Kvarnholmen återuppstår

Bild: JM
Bild: JM

Nu skrivs ett nytt kapitel i historien om Kvarnholmen, ön mitt i Stockholms inlopp. När Erik Langby, kommunstyrelsens ordförande i Nacka, satte spaden i jorden för de första av totalt 2100 bostäder på ön markerade han därmed också slutpunkten för en hundraårig industriepok.

- Kvarnholmen var länge en knutpunkt för modern svensk funkisarkitektur, här byggdes bland annat de första radhusen någonsin i Sverige, säger Johan Skoglund, vd på JM AB i ett pressmeddelande.

Intresset för de första bostäderna på nya Kvarnholmen har varit stort: samtliga bostäder i projektet ”Kajhusen” sålde slut inom 3 månader.

”Kajhusen”, som består av tre hus om totalt 54 lägenheter, ligger direkt på öns norra kaj med utsikt över Stockholms inlopp och Djurgården. Husen präglas av en modern arkitektur men med en fasad i tegel och puts som smälter in i övrig bebyggelse.

Fakta:
Kvarnholmen har spelat en viktig roll i Svensk arkitektur- och industrihistoria. 1922 köpte KF ön. Här byggde man upp ett helt industri- och arbetarsamhälle, med bland annat en egen arkitektbyrå. Syftet var att bryta det gamla kvarnmonopolet. 1928 ritade arkitekt Olof Thunström Sveriges första bostadsfunkisområde, tillika Sveriges första radhus. 1992 lades bageriverksamheten ner och ett stycke svensk industrihistoria gick i graven. 2011, knappt 90 år efter starten, flyttar de första gästerna in i ”Kajhusen”. På Kvarnholmen planeras för över 300 000 kvadratmeter bostäder och arbetsplatser med sammanlagt cirka 2 100 bostäder och 4 500 boende.