Nu ställs klimatkrav på upphandlingar av entreprenader

Klimatpåverkan från anläggningssektorn måste minska betydligt. Arkivbild

Inköpskategorin bygg, fastighet och mark står för närmare 40 procent av klimatpåverkan till följd av offentliga inköp. Upphandlingsmyndigheten publicerar nu klimatkrav som kan användas av kommuner, regioner och statliga aktörer vid upphandlingar av entreprenader samt vid projektering av vägar och andra anläggningsprojekt. Det tuffaste kravet innebär en halvering av klimatpåverkan.

Klimatkraven är en del av arbetet med ett regeringsuppdrag som Upphandlingsmyndigheten genomför tillsammans med Boverket för att främja minskad klimatpåverkan inom bygg, anläggning och fastigheter. I arbetet med har många kunniga och erfarna aktörer i branschen deltagit i referensgruppen och gett synpunkter. WSP och Trafikverket har också bidrag med värdefull hjälp. Kriterierna ansvarar dock Upphandlingsmyndigheten själv för.  

Klimatpåverkan till följd av offentliga inköp uppgick år 2019 till 23,5 miljoner ton CO2-e enligt vår miljöspendanalys. Inköpskategorin bygg, fastighet och mark står för 9,2 miljoner ton CO2-e. År 2019 avsåg 36 procent av alla annonserade upphandlingar  bygg och anläggningsarbete.

 –  Klimatpåverkan från anläggningssektorn måste minska betydligt och upphandlande organisationer behöver stöd. Nu finns klimatkrav som kan användas när entreprenader och konsulter för större anläggningsprojekt upphandlas, säger Jens Johansson, hållbarhetsspecialist på Upphandlingsmyndigheten. 

Klimatkraven riktar sig främst till offentliga beställare som upphandlar konsulter för tidiga skeden i byggprocessen, projekteringsuppdrag samt total- eller utförandeentreprenad.

Upphandlingsstödet innehåller förslag på hur beräkningar ska göras så att beställaren kan se om klimatbelastningen har minskat eller ökat jämfört med ett business-as-usual scenario. Beräkningsanvisningarna fastställer hur jämförelser mot uppsatta mål och krav kan göras och visar hur projekteringen och byggfasen kan räknas samman. Det underlättar när projektör och utförandeentreprenör upphandlas för sig. Beräkningsanvisningarna ger också förslag på hur ändrings-, tilläggs- och avgående arbeten kan hanteras i klimatbelastningen. Beräkningsanvisningarna visar på två sätt att göra jämförelserna, dels genom ”omvänd beräkning”, dels genom ”upprepade beräkningar”

Kraven på en procentuell minskning av klimatpåverkan finns på tre nivåer och följer Trafikverket som sedan tidigare ställer klimatkrav vid byggande av infrastruktur. Ambitionsnivån på minskad klimatpåverkan är förhållandevis blygsam på basnivå, 15 procent. Största utmaningen finns på spjutspetsnivån där minskningen är 50 procent. På avancerad nivå är kravet på minskad klimatpåverkan 30 procent. 

De nya kraven innehåller även förslag på vad en handlingsplan för klimatarbetet bör innehålla. Detta för att kunna sätta en minsta nivå för de åtgärder som görs av entreprenörerna. Kraven är också anpassade efter var i byggprocessen som beställaren är. Behöver man upphandla konsult för tidiga skeden i byggprocessen eller projekteringen finns krav anpassade till det och är det en totalentreprenad eller en utförandeentreprenad som ska upphandlas finns krav anpassade till det.