Dominikanska republiken- en framtidsmarknad för svensk gruvexpertis

Tidigare i höst anordnade Business Sweden en resa med utvalda svenska företag i gruvbranschen till Dominikanska republiken. Lite krasst kan man säga att tredagarsresan handlade om att underlätta för de svenska företagen att få in en fot i det karibiska landet. Delegationen fick bland annat besöka underjordsgruvor och energi- och gruvministeriet där de fick möjlighet att bekanta sig med officiella representanter från landets växande gruvindustri.

AV: Simon Matthis Foto: Business Sweden 

Dominikanska republiken väcker mest associationer till turistparadis, men önationen har också en snabbt växande gruvindustri. Landet sitter på stora reserver av guld, zink, koppar, nickel och silver. Här finns också enligt uppgift den fjärde största guldgruvan i världen. 
– Landet har en framstående gruvindustri, inte minst underjordsgruvor. Det är vad man kommer att ägna sig åt framöver, säger Jesper  Bernhardsson, som ledde företagsdelegationen i Dominikanska republiken för Business Swedens räkning.

Bakgrunden
Bakgrunden till besöket var att Business Swedens kontor i Mexiko, som också har ansvar för Karibien och Centralamerika, lät göra en marknadsanalys av regionen. I december i fjol blev den klar och den visade att störst potential för affärer finns i Dominikanska republiken, följt av Panama och Guatemala. Enligt Business Swedens beräkningar uppgår Dominikanska republikens samlade mineralbestånd till omkring 58  miljarder dollar. ”Det gör landets gruvsektor till en av de största och snabbast växande i  regionen”, slår Business Sweden fast.  
– Det var inte ett resultat vi hade räknat med. Och vi beslöt att undersöka det närmare, säger Jesper Bernhardsson. 

Jesper Bernhardsson tog kontakt med Sandvik och Epiroc, som också ansåg att marknaden är relativt outforskad och såg möjlighet att expandera där. Han kan nu berätta att Epiroc kommer att etablera ett servicekontor i Dominikanska republiken. 
– Sandvik vill inte gå lika fort fram, men har för avsikt att titta närmare på det.

Med på resan följde också SKF, ABB och Scania samt Sveriges ambassadör, med två delegater från varje företag. Sammanlagt 14 personer.
 
Två gruvor besöktes på resan, Falcondo och Cormidom.  Möten arrangerades också med en lång rad gruvbolag (Goldquest  Mining Corporation, Unigold, Barrick Gold och Cemex).

Första dagen på resan sammanföll med invigningen av svenska konsulatet i Santo Domingo, landets huvudstad. 

 

b
Jesper Bernhardsson var projektledare för studieresan.

Kompetensbrist
Syftet med studieresan var att positionera och marknadsföra svenska produkter, tjänster och varor inom gruvsektorn, med särskilt fokus på lösningar inom elektrifiering, mobilitet, säkerhet och produktivitet, som det heter i ett press-meddelande från Business Sweden.
– När vi hade möte med gruvministeriet tyckte vi och ambassaden framkom det tydligt att man vill fylla pipelinen med kompetens. Där ses vi som potentiellt viktiga partner genom samarbete med universitet, säger Jesper Bernardson som poängterar att de där har samsyn med gruvministeriet. 

Jenny Engström, handelskommissionär och landschef för Business Sweden, framhåller också just detta. ”Svenska bolag har kompetensen, produkterna och tjänsterna som efterfrågas av gruvindustrin i Dominikanska republiken”, säger hon i ett pressmeddelande.

Men hur kan Dominikanska republiken vara ett så framstående gruvland och samtidigt ha stor kompetensbrist?  
– Gruvindustrin expanderar snabbt och det finns inte tillräckligt med kompetens för att fylla behoven.

 

b
Hela delegationen samlad på energi- och gruvministeriet

Problemen spiller inte över
Dominikanska republiken gränsar till oroshärden Haiti, men det verkar inte påverka landet märk-bart, enligt Jesper. 
– Gränsen mellan länderna är stängd. En reflexion jag kan göra är att under mitt tio dagar långa besök så kom inte Haiti på tal en enda gång. Det visar att problemen där inte spiller över. 

Han målar tvärtom upp en ljus bild av Dominikanska republiken och framhåller att landet har en stor ekonomi, den sjunde största i Latinamerika, med en befolkning på cirka 10  miljoner invånare. Landets BNP per capita är jämförbar med Chiles. Med det sagt är det ganska stora inkomstklyftor i landet. 

Jungfrulig mark
Till vardags är Jesper Bernhardsson tillförordnad landschef i just Chile för Business Sweden och det är där jag når honom på Teams. Att han är baserad i just Chiles huvudstad är ingen slump. I gruvsammanhang ses Chile som en stormakt, i samma division som länder som Australien och Kanada, tack vare landets stora koppar- och litiumtillgångar. 

Business Swedens arbete i Chile handlar också ”väldigt mycket om gruvor”, framhåller Jesper, då flera svenska storföretag som ABB, SKF, Epiroc, Scania och SSAB och etablerade där. 
– Sedan finns här ett 50 eller 100-tal andra svenska företag, mindre leverantörer som utgör svansen.

Jämfört med Chile måste Dominikanska republiken framstå som jungfrulig mark för svenska intressen. 

 

b
Från Sverige deltog 14 personer på resan, med två delegater från varje företag.

 "Rätt samtal på rätt nivå"
Business Swedens roll i att ”bearbeta” beslutfattare blir då möjligen ännu viktigare. Gjorde ni det?
– Ja, det kan man absolut säga. Det är viktigt att tala med dem som har fackkompetenser, men det är bra också att tala om gruvors gröna omställning. Och att det sker med ett högt deltagande, dels från gruvbolagen, dels från de som utformar lagarna.

Detta var särskilt uppskattat av de svenska företagen. 
– När jag tittar tillbaka på utvärderingsses-sionen ser jag en sak som var väldigt viktig och det är evenemangen som hölls gemensamt av Business Sweden och ambassaden. De svenska aktörerna uppskattade att det blev rätt samtal på rätt nivå. 

Resursnationalism
På sina håll är resursnationalism ett växande problem för utländska investeringar, inte minst i gruvindustrin. Men det är inget Jesper Bernhard-son lade märke till i Dominikanska republiken.
– Det är ingen ovänlig inställning till utländska investeringar. 

Han menar att det också råder stor acceptans hos lokalbefolkningen i och med att näringen skapar jobb och det är seriösa aktörer på plats.
– Nästintill alla är kanadensiska och de sätter högt värde på det sociala engagemanget och miljön, säger Jesper. ■