Tillgänglighet – till för alla

Receptionen har en låg del och hög kontrast. Den är placerad så att ingen står i motljus och så att de som pratar med varandra kan se varandra och tyda varandras ansiktsuttryck. Foto: Anette Andersson

Tillgänglighet handlar om självständighet, frihet och ekonomisk avlastning på samhället. Det säger Anette Andersson, ordförande för branschorganisationen Svensk Tillgänglighet.

Text: Susanne Ringheim Kilje

Vare sig det handlar om innemiljön, utomhusmiljöer eller den digitala världen är tillgängligheten en avgörande faktor för brukarvänlighet, inkluderande och kostnadseffektivitet.

- Att göra allting så tillgängligt så möjligt från början är det absolut smartaste. Det finns tydliga regelverk kring hur till exempel fastigheter ska vara för att anses tillgängliga. Vi inom Svensk Tillgänglighet kämpar för att det ska bli rätt – och bra, säger Anette.

 

b
Anette Andersson är ordförande för branschorganisationen Svensk Tillgänglighet som strävar efter att täcka alla aspekter av tillgänglighet. Foto: Svensk Tillgänglighet

Branschorganisationens syfte är att täcka alla delar och aspekter av tillgänglighet.

- Det är vår uppgift att se till att alla kan känna sig välkomna i en miljö. Samtliga våra medlemmar jobbar med någon typ av tillgänglighet och är ofta specialiserade. Vissa fokuserar på lättläst, andra på skyltar, några är bra på syntolkning eller fysisk tillgänglighet, säger hon.

Branschorganisationen startades 2012 med ursprung i myndigheten för handikappolitisk samordning, Handisam, som en fortsättning på ett EU-projekt för att förbättra tillgängligheten på webb, i skolor, utomhus och i byggda miljöer.

- Medlemmarna kan validera sig; det ingår i medlemskapet. Valideringen står för kunskapsbredd, något vi önskar ska finnas inom organisationen i stort, säger hon.

Det finns medlemsföretag som arbetar nischat, till exempelvis bara med kassasystem som ska vara tillgängliga för alla, eller enbart med text. Företaget sitter trots det på oerhört viktig kunskap, säger Anette.

- Det är bredden som gör oss unika och vi vill gärna att man vänder sig till oss för att hitta rätt konsult.

 

b
Lekplats på Handicaporganisationernes Hus i Köpenhamn, ett kontorshus som är byggt efter idéerna om universell design. Foto: Anette Andersson
 

Boverket har skjutit upp föreslagna lättnader i föreskrifterna om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga i byggnader till efter sommaren 2024, eftersom många av remissvaren var negativa. Syftet med ändringarna är att göra tillgänglighetsarbetet enklare och billigare vid nybyggnation och vid förändringar av en byggnad.

- De vi har pratat med, tillsammans med det vi ser, säger att lättnaderna är tvärt emot det samhället önskar. När konkreta mått tas bort leder det till att det blir svårare, inte lättare, att bygga rätt. Det blir dyrare och krångligare när man blir diffus om fysisk tillgänglighet, säger Anette.

Hon jämför med det nya direktivet om digital tillgänglighet som träder i kraft under 2025.

- Där är det supertydligt hur resultatet ska bli. Direktivet innehåller exakta ledtrådar. Detta vill Boverket ta bort när det gäller fysisk tillgänglighet, vilket är en motsättning.

Lösningar för tillgänglighet kan mycket väl uppfylla praktiska krav och samtidigt vara snygga, påpekar hon. Men det är viktigt att reglerna följs och att innovationslusten inte blir för stor.

- En serpentinväg till exempel, i stället för en rak väg, där det är brant – en sådan är både fin och funktionell. Det motsatta är flashiga nybyggen, där ingen har tänkt på tillgängligheten, bara på innovation och estetik. Då har man faktiskt brutit mot gällande regler. 

 

b
Ledstråk på skrapgaller utomhus. Foto: Anette Andersson
 

 

Fakta
Svensk Tillgänglighet är en ideell organisation som arbetar för att öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Branschorganisationen organiserar företag som arbetar med tillgänglighet och målet är att öppna samhället för fler. 

Exempel på lösningar för tillgängliga byggnader
Svängradie för rullstol, kontraster för att hitta, armstöd, toaletthållare på höger och vänster sida, glasrutor med kontrastmarkering för både sittande och stående personer, taktila ledstråk till olika målpunkter, välplanerad allmänbelysning, skyltar i taket för orientering, punktskrift, larmknappar på viss höjd, hisspaneler med utåtvinklade knappar.

 

b
Panelerna är både ljuddämpande och luftiga, så vare sig man sitter ned eller är kort så har man möjlighet att se genom hålen. Foto: Anette Andersson