Återbruk är ett begrepp som på senare år gått från vision till verklighet. Allt fler byggprojekt använder sig av återbrukat material. Ett byggmaterial som lämpar sig allra bäst för återbruk är byggplåt, som kan återvinnas ett nästintill obegränsat antal gånger med helt bibehållen kvalitet. Den återbrukade byggplåten dyker upp i allt fler projekt och framöver kommer återbrukat byggplåt även att ingå i många plåtgrossisters sortiment.
Text: Annika Wihlborg
Byggplåt är resurskrävande att framställa, vilket förstås gör ett stort avtryck på klimatet. Att återbruka genom att montera ner och därefter montera upp plåten igen på ett annat byggprojekt är ett mer energieffektivt och i bästa fall även mer kostnadseffektivt alternativ.
Våren 2024 nådde branschen en milstolpe då Bevego blev den första svenska plåtgrossisten som erbjuda återbruka plåt i sitt sortiment, i det här fallet från Moderna museets fasad. Enligt Johan Cronhamn, affärsområdeschef inom plåt på Bevego, behöver branschen ta fram nya rutiner för att i större omfattning kunna hantera plåt som ska återanvändas. Det finns även ett behov av ett standardiseringssystem för återbruk av byggplåt samt processer som ser till att köpare och säljare möts så utbud och efterfrågan kan matchas.
Några av de största utmaningarna i hanteringen av återbrukat plåt är att det tar längre tid att riva ner plåten försiktigt, klippa ner den i specifika längder och paketeras. För att hanteringen av återbrukat plåt ska bli effektiv krävs också genomtänkta rutiner för såväl logistik som lagerhållning. Branschorganisationen Svensk Byggplåt driver aktivt på frågan om att öka återbruket av byggplåt genom att inspirera flera att hitta sätt att tillvarata den befintliga plåten, som i många fall är i fint skick.
Omarbetad befintlig plåtfasad gav Stockholmskvarter nytt utseende
Några exempel på byggprojekt där återbrukat plåt använts med stor framgång är kvarteret Nattugglan på Västgötagatan i Stockholm där en 35 år gammal plåtfasad visade sig vara i så gott skick att arkitekterna bestämde sig för att återbruka den i samband med att fastigheten renoverades. Arkitektbyrån Equator bestämde sig för att omarbeta plåtfasaden, vilket gav fastigheten ett helt nytt intryck. I den expansiva Malmöstadsdelen Hyllie byggs för närvarande kvarteret Droppen, ett bostadshus på tretton våningar med en spektakulär återbrukad fasad av rostfri plåt via ett samarbete med Stena Recycling och Stena Stål.
I februari 2024 stod mobilitetshuset Hyllieäng i Hyllie klart. Husets fasad, som består av kasserat och bortsorterat material i form av återbrukade glasskivor, överblivna plåtar från värmeväxlare och skärskelett från tillverkningsindustrin, är innovativ.
–Under projektets gång lärde vi oss att gestalta för ett stort mått av osäkerhet och ett flexibelt förhållningssätt, exempelvis vad gäller tillgången till material. Vår tanke var redan tidigt att leta material utanför byggsektorn. Ambitionen var att utforska och utmana gränserna för vilka material som kan återbrukas i en byggnad, säger Petra Jenning, arkitekt och utvecklingschef på FOJAB, som, på uppdrag av Parkering Malmö, stod för mobilitetshusets arkitektoniska utformning.
Uppdatera bygglovsprocessen
Fasaden på det nya mobilitetshuset har byggts för att kunna demonteras och återbrukas ytterligare en gång när huset så småningom har nått sin fulla livslängd.
–Fastighetsägare, som normalt sett inte har en organisation riggad för att sälja byggmaterial, kan i ökad utsträckning behöva gå in i en säljroll framöver. I dagens bygglovsprocess är jungfruliga byggmaterial normen. För att möjliggöra ett mer storskaligt återbruk krävs regelverk som uppdaterats utifrån cirkulära processer, säger hon.