Nu startar Statens fastighetsverk renoveringen av det anrika Botanhuset

Botanhuset vid Naturhistoriska riksmuseet. Foto: Urban Jörén

Nu startar Statens fastighetsverk renoveringen av det över hundra år gamla Botanhuset som är en del av Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm. Huset som inrymmer botaniska samlingar var öppet för museibesökare fram till 1970-talet. Idag bedrivs här forskning i världsklass.

- Huset stod klart 1916 och har ett stort renoveringsbehov eftersom ingen mer omfattande upprustning har gjorts sedan dess. Redan för hundra år sedan talade man om att man var trångbodda. Nu känns det bra att kunna skapa en bättre arbetsmiljö med mer väldisponerade lokaler, byta uttjänt teknik och göra huset mer tillgängligt, säger Charlotta Andersson Lund, Statens fastighetsverk, projektägare för renoveringen.

bild
Trapphus, Botanhuset. Fotograf: Urban Jörén

 

Naturhistoriska riksmuseet och Botanhuset ritades av arkitekten Axel Anderberg. Huset är byggt i nationalromantisk stil och har också inslag av modernt uppbyggd geometrisk jugendstil. Fasaden består av mörkrött handslaget tegel och krysshamrad granit i fasaddetaljer och i sockeln. Taket är klätt med svartglaserat enkupigt taktegel. Det finns tornuppbyggnader klädda i kopparplåt. Stommen är av armerad betong där ingjutna pelare och balkar utgör stomsystemet, en modern byggteknik för sin tid.

 

bild
Detalj, trapphus. Foto: Urban Jörén

Forskning i världsklass

Sedan 1970-talet är Botanhuset inte längre en del av utställningarna och den publika miljön. Här bevaras sammanlagt fyra och en halv miljoner föremål i de vetenskapliga, botaniska samlingarna. Det är fröväxter, sporväxter, mossor, lavar, alger och svampar som representerar mångfalden i växtvärlden. Samlingarna används både av museets forskare och gästande forskare från hela världen. Under renoveringen har både samlingar och personal flyttats till tillfälliga lokaler.

 

bild
Interiör från Botanhuset som nu renoveras

- Renoveringen av Botanhuset välkomnas stort av oss som arbetar där! Och detta gör vi utifrån två aspekter. Den ena aspekten är att vi äntligen får en bra arbetsmiljö. Den andra aspekten att växtsamlingarna, som har väldigt ont om utrymme, nu får en mycket bättre förvaring. Möjligheterna att förvalta växtsamlingarna för framtiden ökar avsevärt. Det är med hjälp av denna viktiga samling som vi bedriver forskning i världsklass. Forskningen går ut på att studera växt- och svampvärldens mångfald och släktskapssamband för att förstå hur allt hänger ihop i naturen, säger Mia Ehn, tillförordnad enhetschef vid Naturhistoriska riksmuseet.

 

bild
Detalj från samlingarna. Fotograf: Micael Edlund, Statens fastighetsverk

I dagarna gick det digitala pandemianpassade startskottet för renoveringen vid ett startmöte med den kontrakterade entreprenören Serneke. Överlämningen av de nyrenoverade lokalerna till Botanhuset ska enligt planerna ske i september 2022 även om den pågående pandemin naturligtvis kan påverka takten i projektet.

- Arbetsmiljön och säkerheten är väldigt viktig precis som i alla SFV:s pågående projekt. Vi måste därför ha en särskild pandemianpassad krisplan och tydliga regler och rutiner för hur projektet ska drivas, säger Charlotta Andersson Lund. 

Kulturhistoriskt värdefull miljö

Botanhuset är statligt byggnadsminne och ligger i en kulturhistoriskt särskilt värdefull miljö som ställer stora krav på en varsam, energieffektiv och hållbar upprustning. Enligt skyddsföreskrifterna gäller utökad bygglovsplikt vid exteriöra förändringar och rivningslov, vilket har beviljats.

I vårdprogrammet för Botanhuset lyfts det särskilda bevarandevärdet fram för den tidstypiska exteriören och det stora värdet i de ursprungliga materialen i fasad, fönster och tak med dess komplicerade konstruktion. Det gäller också stora delar av den ursprungliga inredningen framförallt trappor, läktare och skåp i herbarierummen och att Botanhuset fortfarande har den funktion som det en gång byggdes för.

 

bild
Gavel på Botanhuset. Fotograf: Micael Edlund, Statens fastighetsverk

- Det handlar om att hitta en bra balans mellan bevarande och funktionalitet. Nu ska det pampiga trapphuset med trappsteg i kalksten få en rejäl ansiktslyftning. Eftersom vi ska flytta hissen för att göra byggnaden mer tillgänglig och bygga ett stort fläktrum behöver vi riva och utföra en hel del komplexa konstruktioner. Vi kommer också att byta ut skåp på ett varsamt sätt och sätta in nya, mer funktionella, avslutar Mikael Lindberg, Statens fastighetsverk, projektledare för renoveringen av Botanhuset.