Nya Musikhögskolan har byggts ihop med det gamla Stalletablissemanget från 1886. Den öppna moderna gestaltningen i det nya huset står i skarp kontrast mot den gamla solida tegelbyggnaden. Ändå fungerar de båda byggnaderna förvånansvärt bra ihop och får varandra att framstå ännu tydligare. Här berättar Johan Engström från Aix Arktitekter om de stora utmaningarna med att behålla Stalletablissemangets byggnadshistoriska värde samtidigt som man skapar funktionella lokaler och ett arkitektoniskt uttryck i tiden.
Generalstaben, den högsta operativa ledningen för Sveriges försvarsmakt fram till 1937, erhöll 1886 upplåtelse av mark för en ny stallanläggning. Stallet, som tidigare låg på Blasieholmen, skulle flyttas till Norra Djurgården för att dels komma i närheten av Svea artilleriregemente och dels komma närmare övningsområdena på Gärdet och Norra Djurgårdens skogar. Något senare kom även Kungliga livgardet till häst att flytta in i nybyggda kaserner i närheten, vid nuvarande Lidingövägen.
Arkitekter för den nya stallanläggningen blev Axel och Hjalmar Kumlien, två av samtidens mest uppskattade arkitekter vars verk återfinns såväl i Stockholm som i resten av landet. 1886 ritades och uppfördes Stallet i tegelstomme och med fasader klädda med förbländertegel. Stallet ritades för att inhysa drygt 70 hästar under ett höloft. Intill Stallet uppfördes samma år ett bostadshus, Gula Villan, för stallföreståndaren. Två år senare, 1888, tillkom även Ridhuset, ritat av samma arkitekter, vars arkitektoniska gestaltning anslöt till de båda tidigare byggnaderna.
Stalletablissemanget och Musikhögskolan
Stockholm hade sedan utbyggnaden av bostäder på norra Gärdet från slutet av 1920-talet planerat för en offentlig institutionsbyggnad i korsningen Valhallavägen/ Lidingövägen.
1948 anordnades en arkitekttävling om en ny byggnad för Musikhögskola och tävlingsförslaget utfördes till hälften 1955-56 i en spegelvänd version av tävlingsbidraget då Stalletablissemanget ej kunde rivas som planerat. Generalstaben hade lämnat stallet 1956 men inför Ryttarolympiaden som hölls i Stockholm samma år behövde man inhysa hästarna någonstans, och Stalletablissemanget kom till användning. Efter ryttarolympiaden kom Swartlings ridskola att inrymmas i anläggningen och var kvar fram till 2004.
1960 övergick ägandet från Fortifikationsförvaltningen till Kungliga Byggnadsstyrelsen, som avsåg använda tomten för en tillbyggnad för Musikhögskolan. I väntan på nytt beslut om rivning av Stalletablissemanget hyrde Swartlings ridskola byggnaderna på ett år i taget.
1971 lades Statens Normalskola norr om stalltomten ner och Musikhögskolan övertog byggnaderna som även i viss mån anpassades för verksamheten. Trångboddheten för Musikhögskolan minskade i och med detta temporärt.
En ny planerad rivning av stallanläggnigen sköts ånyo upp 1976 då Riksantikvarieämbetet ville göra en antikvarisk utredning av området.
Riksantikvarieämbetet kom då fram till att byggnaderna var historiskt intressanta, men inte av byggnadsminnesklass. Eventuellt kunde Ridhuset, med sitt stora rum sammanhållet med polenceau-takstolar, vara motiverat att skydda. Under tiden fortsätter Swartlings ridskola sin verksamhet i Stalletablissemanget med ettåriga hyreskontrakt.
Antikvarisk förundersökning
Byggnadsstyrelsen omorganiserades 1992 och ersattes av Statens Fastighetsverk, Vasakronan och Akademiska Hus. Vasakronan kom att tilldelas stalltomten med dess byggnader. Stallbyggnaderna är nu mycket nedgångna. Swartlings stiftelse för ridsportens främjande bildas. En utredning görs om framtiden för stalletablissemanget.
Som en del i denna process genomfördes en antikvarisk förundersökning som bidrog till en byggnadsminnesförklaring av Stalletablissemanget. Ett avtal med Vasakronan reglerade anspråken på fastighetens framtida nyttjande. Stiftelsen ägde och skötte stallanläggningen. Verksamheten kunde nu fortsätta med pålagan att sköta anläggningen på ett för byggnaderna skonsamt sätt.
Musikhögskolan intill, som hade undermåliga lokaler, arbetade med att få till stånd en nybyggnad som skulle tillgodose verksamhetens krav. Skolan var utspridd och allmänheten hade svårt att hitta till de publika konserter som erbjöds. 2003 anordnades ett parallelluppdrag och åtta arkitektkontor bjöds in att utreda en nybyggnation för Musikhögskolan. Fyra alternativa tomter utreddes.
Frågan om nybyggnation var avgjord 2004 i och med utfallet av de parallella uppdragen. Tomten med Musikhögskolans tidigare, och nuvarande placering, valdes av de fyra altenativ som hade utretts. Men härifrån till första spadtaget skulle det ta cirka 10 år innan alla knutar var lösta. Detaljplaneprocessen överklagades i olika skeden och berörda instanser var inte i alla delar överens med nybyggnadsförslagens utformning.
Under processens gång hade Swartlings anmält till Stockholms stad att de hade långt framskridna planer på att flytta sin verksamhet. Akademiska hus förvärvade fastigheten 2004.
Staden hade önskat en institution i det viktiga hörnet och Musikhögskolan ett mer exponerat läge. Man önskade sig vidare en vacker byggnad i staden med tydlig egen identitet, en framtida kulturscen av betydelse i Stockholm. Man önskade sig också en anläggning som vände sig ut mot staden och i högre grad blev en integrerad del i omgivningen.
Integration mellan Byggnadsminnet och Nybyggnationen för Musikhögskolan
Integrationen mellan Stalletablissemanget och Musikhögskolan gör att båda berikar varandra, på olika sätt. Det moderna uttrycket visavi den äldre byggnationen utgör en positiv kontrast där byggnaderna kommer stå fram än tydligare än utan denna kontrastverkan. Den nya Musikhögskolan får genom en integrering i byggnadsminnet en förankring i platsens historiska bakgrund. Den äldre historiken ger den nya byggnaden ett sammanhang på platsen och tillsammans skapar de en ny ensemble. Musikhögskolan fyller den oanvända stallbyggnaden med ett nytt innehåll och funktion. Stallbyggnaden kommer att fysiskt sammanbyggas med musikhögskolans huvudbyggnad och i stallet kommer skolans bibliotek placeras, med direkt koppling till entréhallen. Alternativet att fortsätta med ridverksamhet i stallbyggnaden, i dagens tätbebyggda stadsväv, är uteslutet och inte förenligt med god djurhållning.
Omhändertagandet av de äldre byggnaderna i miljön har dels skett genom en flytt av Gula Villan. Flytten gjordes i ett stycke en varm augustidag 2013 och det tog den 160 ton tunna byggnaden ca 20 minuter att flyttas över till sin nya plats. Där kommer den så småningom att färgas tegelröd, Gula Villans ursprungliga färg. För Stallbyggnadens del har bottenvåningen tömts på sina boxar och spiltor och istället kommer bokhyllor att placeras mellan pelarna som bär upp höloftet. På höloftet förläggs teknikutrymmen och utrymmet används för kanalisation för ny teknik. I projekteringen av Stallets bibliotek har traditionella material och metoder varit ledord gällande ytskikt och nybyggnadsdelar. I övrigt präglas åtgärderna i hög grad av reversibilitet, det vill säga återställbarhet.
Gestaltning
Nya musikhögskolan är disponerad med en större rektangulär glasad huvudkropp och en parallellställd, långsträckt, smalare del. Mellan dessa ryms byggnadsminnet med Stall, Ridhus och stallplanen som fortsättningsvis däremellan bildar ett gårdsrum.
Inom ett glasskal visar huvudbyggnaden upp sig för omgivningen och bakom glasskalet kan skönjas interna kommunikationer och rörelser i fasadläge och i entréhall.
Byggnaden utgör kvarterets centrala gestalt med annan och avvikande fasadgestaltning i förhållande till omgivande kvarter. Den är tänkt att signalera verksamheten, som delvis kommer vara publik, med bland annat fyra konsertsalar dit allmänheten välkomnas.
Den långsträckta byggnaden längs Lidingövägen bildar front mot staden i väster. En enkel byggnad och en skärm i stadslandskapet. Denna långa fasad är gestaltad utifrån en arkitektonisk idé om repetitiva fönster. Fönstren är smala och höga och våningsvis förskjutna i sidled till en synkoperad rytm. På plan 4 är denna rytm tätare och fasaden därmed mer öppen. Denna våning läses som en slags loggia. Det är ett klassiskt motiv att exteriört särskilja en våning från övriga. Loggian uttrycker kontakt mellan byggnadens inre och dess omgivning.
Hörnmotivet är kraftfullt markerat. Det sker genom att huskroppens kortsida mot Valhallavägen avslutas med en tvåvåningsarkad ovan vilken skolans körsal är placerad. Arkaden utgör entré för Musikhögskolans Campusanläggning från väster.
Husets hjärta
Vägledande vid planeringen av nybyggnationen har varit att åstadkomma en klar och tydlig struktur med fokus på det samlande rummet, husets hjärta, rummet där man möts. Detta utgörs av entréhallen i Glasbyggnaden, direkt innanför skolans huvudentré. Innanför entrédörren finns en invändig anslutning till Stallbyggnaden, vars östra fasad även utgör ena väggen i det i övrigt glasade entrérummet.
All huvudkommunikation sker via entréhallen, dels i entréplanet men också mellan våningsplanen och uppe på våningsplanen där de sammanbindande balkongerna mellan byggnadsdelarna är förlagda. I entréplanet är restaurang och foajéer till salarna placerade. Via en förbindelsegång förflyttar man sig även under stallplanet till Musikhögskolans andra nybyggnad i Campusanläggningen, den långsträckta byggnaden längs Lidingövägen.
Fakta – Kungliga Musikhögskolan
Fastighetsägare: Akademiska Hus
Hyresgäst: Kungliga Musikhögskolan (KMH)
Arkitekt: AIX Arkitekter AB
