Ett nationellt kunskapscentrum för idrott och hälsa med en tydlig miljöprofil som får Miljöguld i betyg. Idrottshallen är större än en handbollsplan, i anslutning ligger ett anslutande kompetens- och prestationscenter. Nu står idrottshögskolan i Göteborg klar.
För lite mer än ett år sedan ljöd starskottet för den nya idrottshögskolan mitt i centrala Göteborg. Och mellan Katrinelundsgymnasiet och Norska Sjömanskyrkan på Skånegatan står nu den nya anläggningen färdig, klar att användas av studenterna nu när vårterminen drar i gång.
Den nya idrottshögskolan, som är byggd för Göteborgs Universitet, är ett nationellt kunskapscentrum för idrottslig prestationsutveckling och hälsofrämjande arbete. Här kommer idrottsvetenskaplig utbildning och forskning, som rör idrott, hälsa och kost, att bedrivas.
Luftig hall
Den 3 500 kvadratmeter stora byggnaden består främst av den 1 500 kvadratmeter stora idrottshallen. Hallen går att dela i tre lika stora sektioner om 17 gånger 30 meter.
– Hallen är både längre och bredare än en vanlig handbollsplan. Det gör den väldigt luftig på sidorna, vilket är ganska unikt för en hall som inte är publik, säger Johan Lundin, platschef på BRA Bygg, generalentreprenör för byggnationen.
I anslutning till hallen finns ett kompetens- och prestationscenter där exempelvis puls och muskelstyrka ska kunna mätas. På andra våningen har man gett plats åt bland annat föreläsningssalar och lärarrum. Omklädningsrummen har man valt att lägga på källarplanet.
Konstnärligt entrétak
Liljewall Arkitekter är arkitektbyrån bakom den nya idrottshögskolan.
– En av utmaningarna med byggnaden har varit att begränsa utsträckningen på marken. Byggnaden ligger i huvudsak på en skolgård, och för att inte hindra solljuset från att komma in på skolgården fick byggnaden vare sig bli för hög eller bred, säger Fredrik Löfvenberg, ansvarig arkitekt.
En annan av utmaningarna för arkitektbyrån har varit att göra ett hus som smälter in i stadsrummet, men som samtidigt har en spännande tvist som lockar besökaren till byggnaden.
– Meningen är att idrottshögskolan ska annonsera sig ut mot Skånegatan, men samtidigt har vi varit tvungna att hålla höjden nere för att anpassa skolan till Norska Sjömanskyrkan. För att ge byggnaden en inbjudande entré har man utrustat entrén med ett glasat skärmtak.
Taket som är 25 meter långt och 5 meter brett står på rejäla pelare. Taket kan enligt Fredrik Löfvenberg ses som en fristående del och konstverk med syfte att dra blickarna till byggnaden.
Högt miljöbetyg
Idrottshögskolan är byggd i enkla rustika material. Ytterväggarna är av en bärande stålkonstruktion. Själva idrottshallen har en fasad av fibercement. Resterande av byggnadens fasad är av trä. Med undantag fasaden som vetter mot söder som är klädd med ett rostfritt nät. Tanken är att växter ska kunna klättra på nätet och på så sätt bilda en grön vägg.
Anläggningens tak är ett så kallat sedumtak.
– Det fungerar som ett fördröjningsmagasin. För att inte dagvattenbrunnar ska belastas och stan svämmas över kan man använda sedumtak för att regnvattnet ska rinna av långsammare, säger Johan Lundin, platschef på BRA Bygg.
Anläggningen får Miljöguld i betyg, vilket är den högsta klassen enligt det svenska systemet Miljöklassad Byggnad.
– Att idrottshögskolan skulle byggas enligt systemet Miljöklassad Byggnad var ett beslut som togs på ett tidigt plan, säger Mattias Adolfsson, miljösamordnare på Higabgruppen, byggherre för projektet.
Enligt Mattias Adolfsson ville Higabgruppen se hur långt de kunde nå i sitt miljöarbete. Idrottshögskolan blev då deras pilotprojekt. Men för att lyckas behövde de ett mål att sikta mot. Målet blev att bygga i klass guld. Miljöklassningen innebär bland annat att byggnadens energianvändning ska vara låg. Det har man bland annat löst genom en hög isolering av byggnaden och smarta systemval. Andra krav är att anläggningen ska vara fuktsäker. Byggmaterialet får heller inte innehålla några miljö- och hälsoskadliga ämnen
För att uppnå målen har det enligt Mattias Adolfsson behövts extra ansträngningar och engagemang. Och för att förhindra fukt har det framför allt krävts en mycket noggrann planering.
– Det behövs en sakkunnighet om fukt från byggherrens sida, vi i vår tur har sedan krävt att entreprenörerna haft en fuktansvarig. Allt måste planeras på detaljnivå, från hur man exempelvis gör tätningarna i fasaden till hur man viker plasten kring gipsskivorna.
Trots allt extra arbeta är han dock mycket nöjd.
– Det hela har gått väldigt bra. Hädanefter kommer Higabgruppens alla projekt att arbetas utifrån systemet miljöklassad byggnad.
