Byggnadsvård är ett landsomfattande intresse. I Sverige finns vetenskapen representerad i allt från myndigheter till organisationer och föreningar. Runt om i landet finns flera aktuella projekt. I år inleds ett 20 år långt renoveringsprojekt av Stockholm slotts fasader, i Kristianstad ska Rådhuskvarterat byggas om och Vintertullen, ett 270 år gammalt kvarter i Stockholm har restaurerats.
I Sverige pågår just nu flera byggnadsvårdsprojekt. Stockholm slotts fasader ska rustas upp för en halv miljard kronor – ett projekt som beräknas ta 20 år. Första etappen, utarbetning av metod inför kommande fasadarbeten, har påbörjats och beräknas vara färdig vid årsskiftet.
Rådhuskvarteret i Kristianstad ska byggas om. Även detta projekt beräknas kosta en halv miljard kronor, men beräknas stå klart 2014. Det rådhus som idag står vid Kristianstads Stora Torg stod färdigt 1890. Delar av kvarteret har fått stängas av på grund av fukt- och mögelproblem och många av byggnaderna i kvarteret beskrivs som nedgångna. Greger Dahlström är arkitekt bakom ombyggnaden och större delen av fasaderna kommer att bevaras.
I Stockholm restaureras Vintertullen 21, två huskroppar från 1740-talet, som båda är kulturmärkta. Visby Arkitektgrupp och Stadsholmen står bakom projektet som blev färdigt i juni. Byggnadsarbetare arbetade sida vid sida med byggnadsantekvarier och Stockholms Stadsmuseum.
Ansvar för kulturarvet
Det finns flera föreningar, organisationer, institut och myndigheter i Sverige som arbetar med kulturarv, byggnadsvård och restaurering. En av dessa är Riksantikvarieämbetet, en nationell myndighet som ansvarar för frågor som rör Sveriges kulturarv.
Myndigheten lyder under Kulturdepartementet och dess uppgifter är många. Riksantikvarieämbetet samlar, sprider och utarbetar information om kulturarv, vård och konservering. Myndigheten fördelar också statliga bidrag till länsstyrelser och samarbetar med många andra myndigheter och organisationer, som Naturvårdsverket, Jordbruksverket, muséer, Svenska Kyrkan och högskolor, för att nämna några. Riksantikvarieämbetets myndighet anges i kulturminneslagen, som också anger kriterierna för vad som ska räknas till Sveriges kulturminnen.
FIBOR samlar branschföretagen
1999 ville Riksantikvarieämbetet att det i Sverige ska finnas en organisation som man kan höra av sig till om man behövde renovera en byggnad. Organisationen skulle bli en branschorganisation för kompetenta företag i Sverige som arbetar med byggnadsvård. Företag Inom Byggnadsvård och Restaurering, eller kort och gott FIBOR, bildades och år 2007 blev FIBOR:s medlemsföretag auktoriserade. Lars Sandberg vid Larsson och Örnmark Måleri är idag ordförande för FIBOR och berättar att det viktiga med FIBOR är att de kan förmedla företag som garanterat klarar av det jobb som kunden önskar få utfört.
– FIBOR förmedlar garanterad kompetens, säger Lars Sandberg. Alla företag har behövt lämna in minst tre referenser från tidigare projekt. Man söker medlemskap årsvis och för varje år måste man visa referenser igen, detta för att garantera att de håller sig uppdaterade.
Lars Sandberg berättar att de flera gånger har behövt säga nej till företag som inte har klarat av deras krav. Kraven är hårda och FIBOR ringer olika företag varje vecka för att kolla deras referenser.
– Man ska ha utfört projekt med antikvariska kontrollanter, fortsätter Larns Sandberg. Dessa kontrollanter kan vara antikvarier, arkitekter och så vidare. Sedan ringer FIBOR upp kontrollanten.
Inom FIBOR finns de flesta byggrelaterade yrken. Målerier, plåtslagare, snickare, arkitekter, timmerbyggare, med mera.
– Vi har sagt nej till leverantörer, säger Lars Sandberg. FIBOR är en kvalitetsstämpel som vi inte vill att företag ska använda sig av i marknadsföringssyfte.
Byggnadsvårdsförening för alla
1975 utlyste FN ett Europeiskt byggnadsvårdsår, i syfte att öka medvetandet om vilken bebyggelse som bör bevaras samt ge praktisk vägledning i bevaringsfrågorna till politiker och andra intressenter. På uppmaning av Europarådets Byggnadsvårdskommitté bildades Sveriges Byggnadsvårdsförening samma år. Föreningen är oberoende, ideell och arbetar för att sprida och förmedla kunskap om byggnadsvård.
På deras hemsida samlar Byggnadsvårdsföreningen information om både egna och andra relevanta arrangemang inom ämnet byggnadsvård. Listan är lång och vittnar om ett brett ämne och ett stort intresse över hela landet. För den som är intresserad arrangeras det läger och träffar inom allt från hur man reparerar timmerstommar till hur man handhyvlar foder och lister till kurser i medeltida träbyggande och timmermännens märken.
Byggnadsvårdsföreningen släpper tidskriften Byggnadskultur fyra gånger per år. Tidskriften ingår i medlemsskapet, utkommer i 7 000 exemplar och tar upp restaurerings- och byggnadsvårdsfrågor. Byggnadsvårdsföreningen delar även ut utmärkelsen Årets Byggnadsvårdare varje år, för insatser inom byggnadsvårdsfältet. Det är föreningens medlemmar som röstar om vinnaren och en andraplats.