Byggvarubedömningen är en oberoende instans som tillhandahåller information om miljöbedömda varor. Genom deras arbete kan inköpare av material få reda på hur miljövänliga och hållbara produkterna är. Aktuella Byggen har samtalat med Jonny Hellman, vd för Byggvarubedömningen.
Hur startade Byggvarubedömningen?
I grund och botten så skapades Byggvarubedömningen som en ekonomisk förening. Det var egentligen två föreningar, en som hette MILAB och en som hette Byggdmiljö. Där jobbade olika aktörer med så kallade avvecklingslistor och förbrukslistor för att ha koll på vilket material man använder, eller inte ska använda, i byggnader. Dessa två föreningar gick ihop under årsskiftet 2007-2008 till Byggvarubedömningen.
Vad gör ni egentligen för något?
Från start ville vi jobba fram kriterier och framför allt då titta åt det kemiska; vilka ohälsosamma substanser som finns i vilken koncentration i en produkt utan att skada miljö och hälsa. Detta är ett annat sätt att hantera det, från en total förbrukslista till att titta på innehållet utifrån kriterier. Det man gjorde var att skapa ett webbaserat verktyg som innehåller en databas med innehållsuppgifter om olika produkter. Det som är bra med det här är att vi gör en tredjepartsgranskning. Vi gör en helt opartisk bedömning utifrån de fastlagda kriterierna.
Vilka kriterier då?
Kriterierna är i grund Europeisk lagstiftning (REACH) och Kemikalieinspektionen krav. Vi har skapat vår databas för att förenkla för användaren att tolka de olika haltgränserna för olika riskfraser. Dessa nivåer leder till att produkten accepteras i systemet. Skall produkten få ett högre betyg (rekommenderas), så har vi skärpt kraven yterliggare.
Vi tittar inte bara på det kemiska innehållet, utan även på livscykelkriterier, nämligen, ingående material och råvaror, tillverkning och emballage, bruksskedet när produkten finns på plats i fastigheten, vad som händer när man river och vad som sen händer med avfallet, samt hur det kan påverka innemiljön.
Vi tittar på det kemiska innehållet och livscykelkriterierna och utifrån det bedöms produkten efter tre nivåer. Om produkten innehåller för höga halter av en kemisk substans som kan vara farlig eller om något av livscykelkriterierna är undermåliga får den bedömningsnivån röd, vilken benämns som ”undvik”. Om produkten mer eller mindre uppfyller grundnivån på kriterierna markeras den gul, med benämningen ”accepterad”. Om produkten enbart innehåller ”harmlösa kemikalier” och har bra egenskaper vad gäller de övriga livscykelkriterierna och så vidare, så blir den grön, med benämningen ”rekommenderas”.
Det som är viktigt är att vi ser till att underlätta för framförallt bygg- och fastighetssektorns aktörer att göra ett aktivt val. Vi använder inte ord som förbud, eller inte skall, eller skall. Vi använder de ord vi har tagit fram, undviks, accepterad, rekommenderas. I Slutändan är det alltid användaren som väljer vilken produkt han eller hon vill ha. Vi lägger oss inte i valen.
Vad gör ni mer?
Vi har också utvecklat ett projektverktyg och det är baserat på att en fastighetsägare eller en entreprenör ska kunna dokumentera alla använda byggvaror man har i ett projekt. Det kan både vara produkter som är bedömda och de som inte bedömda. Det här är en tjänst, en möjlighet för en aktör att samla alla byggvaror som används i ett projekt på ett strukturerat och systematiskt sätt. Idag är det ofta så att det finns en kvalitets- och miljösamordnare som tillvaratar datablad och sätter in dem i en pärm, som ingen sedan hittar. Men med den här möjligheten kan man både ange var i byggnaden, man kan ange hur mycket och man kan samla information i form av pdf:er och wordfiler och lämna över det när fastigheten säljs, eller kanske det kommer till användning när man bygger om.
Hur har intresset sett ut för era tjänster?
De senaste åren har intresset blivit mycket större och jag tror att framför allt två saker ligger till grund för det. Det ena är att allmänheten har börjat bli alltmer medvetna om innehåll. Detta gäller allt från livsmedel till klädesplagg till de byggvaror de köper. Den andra är det här med miljöcertifiering av byggnader, vilket blir allt mer vanligt. Våra verktyg är en god hjälp för att uppnå indikatorer för just materialbiten. Där kan man nämna Miljöbyggnad, som har haft en stor framgång. I Miljöbyggnad finns det två indikatorer på just materialbiten. Den ena är att du inte ska använda produkter som inte innehåller kemiska saker och det andra är att du ska dokumentera det. Detta kan man göra med Byggvarubedömningen. Även Green Building Councils svenska version av BREEAM kommer att innehålla en indikator på det här med kemiskt innehåll.
Vad är er största utmaning framöver?
Sedan 2007 har vi haft en databas. Den här databasen kommer vi nu att byta ut i sin helhet under året. Detta för att skapa ett ännu bättre verktyg för våra användare, för att ännu enklare och mer effektivt kunna hantera byggprodukter i projekt och för att kunna göra de här bedömningarna och för att hitta information om material.
