Petra Gipp har gått från att vara något av en kompetent doldis till att bli en kompetent kändis. På kort tid har hon fått tre stora uppdrag: Kirunas Stadshus, Liljevalchs tillbyggnad och ombyggnationen av Riksarkivet. Aktuella Byggen har pratats vid med arkitekten som ritar byggnader från Kivik i Skåne till Kiruna i Norrbotten.
Varför tror du att sådant stort fokus har satts på dig nu?
- Varför? Satt och funderade på det. Jag kan inte svara på den frågan. Det enda jag möjligtvis jag kan se är formuleringen… den till Liljevalchs, det är offentliga byggnader, solitära på något sätt. Och jag har jobbat inom konstsidan och med beställare inom konstvärlden. Jag har försökt jobba skulpturalt. Det är roligt och det är klart att det är bra för min karriär. Det väldigt roligt och spännande och en ära att få uppdragen, men de ska också göras. Det är ett stort ansvar att få förtroende att få vara en del i det här.
Vad är typisk Petra Gipp-arkitektur?
- Man kan säga att det finns en önskan om att arbeta skulpturalt och gedigna material. ”Skulpturalt” innebär för mig att man arbetar med en sammanhållen form, sammanhållen volym, och funderar på den sammanhållna volymen i relation till ett material. Man kan tänka sig att man jobbar med en stor träbox som man gröper ur. Eller jag låter en kopparplåt vika sig runt en hel volym.
Kan du ge ett exempel?
- Jag håller på med både Linnégruppens huvudkontor, där jobbar vi med tegel, som vi specialtillverkat, både till vägg och tak. Likadant där är det nästan ett betonginnandöme som tränger ut genom vägg och fasad och skapar vissa volymer. Om motsatsen till det skulpturala vore att jobba med skivarkitektur. Där man jobbar med tydliga fasader där tak och fasad skiljer sig väldigt. Jag försöker jobba med att tak och vägg har samma material.
Om du måste nämna ett enda intressant projekt?
- Kivik Art Center, det projektet var väldigt viktigt, av flera olika anledningar. Dels var det en bra beställare, Sune Nordgren. Dels fick jag jobba med arkitektur på ett väldigt tydligt sätt och väldigt konkret. Samt också få möjlighet att förtydliga att det handlar om massa och tyngd och ljuset. Typiska förhållningssätt till arkitekturen. Genom att göra bra projekt får man andra bra projekt. Det är viktigt att beställaren är intresserad av arkitektur. Kivik var ju bra på det viset att jag fick fördjupa de här tankarna. Det var ett mindre projekt, där det är som ett konstverk. Sen är Sune en fenomenal beställare. Han är med i både Liljevalchs och Kiruna Stadshus.
Hur började intresset för konst?
- Det har funnits med hela tiden. Jag har en tioårig utbildning på konstakademin i Köpenhamn. Ett tag var jag inne på att pyssla med både måleri och skulptur. Jag har pendlat lite mellan det jag gör. Men till sist arbetade jag med arkitektur. I Köpenhamn hittade jag en lärare, Peter Bjerrum, som var intresserad av arkitektur. Och detta har jag märkt, att alla mina referenser är uteslutande skulptur, poesi och musik.
Gipp om tre uppdrag:
- Liljevalchs är en tillbyggnad till den gamla industribyggnaden, Liljevalchs behöver mer yta, konstyta. De salarna som finns är begränsade. Nu vill man jobba med andra typer av konstverk. Det är en blåklassad byggnad, högsta kulturklassen i Stockholm Stad.
- Riksarkivet är ett parallelluppdrag. Där önskar man en tillbyggnad till den befintliga verksamheten. Det är krigsarkivet som ska flytta till riksarkivet. Då är frågan om man ska koppla på en befintlig. Till det här projektet är det tänkt att man ska utreda om man ska få till bostadsvolymer. Riksarkivet är även det blåklassat. Det måste man fundera över, hur förhåller man sig till den byggnaden?
- Kiruna Stadshus. De vill ha ett nytt stadshus. De ska ju flytta hela staden. Det här är första byggnaden i den nya staden. Nu har vi en plats att jobba på. Man vill förhålla sig till det gamla stadshuset, det finns vissa saker man ska ta med sig, rent konkret, fysiskt.