Lekplatser - samhällets små hörnstenar

Lekplatser är viktiga för barns fantasi och kreativitet, men också för deras motoriska utveckling. Kommuner satsar därför ofta stora summor när det gäller att bygga nya eller rusta upp redan befintliga anläggningar. Men vilka aktiviteter man väljer att fylla lekplatsen med, samt hur den ska se ut, skiljer sig dock åt.
 
Lekplatsen i Borås Stadspark har renoverats vid tre tillfällen och senast år 1989. Nu är det dags igen och den här gången för öronmärkta pengar – hela fyra miljoner kronor.
- Politikerna är positivt inställda till sådana här projekt och förra året rustade vi upp lekplatser för 9 miljoner kronor, säger Lennart Karlsson, Borås Stad.  Han fortsätter:
- En lekplats bör uppdateras och det är relativt dyr utrustning vi köper in. Exempelvis en interaktiv del som blir likt ett dataspel på plats, en vattenlek, men också nya små kojor för dryga 900 000 kronor. Sen tillkommer ju konstgräs och stötdämpande material för mellan 900–1 500 kronor per kvadratmeter, men det är ju standard.
Men inte enbart material och konstruktion har fått kosta. Barnen har själva fått rösta fram ett vinnande förslag av tre möjliga alternativ. Tre olika arkitektfirmor anlitades och man anordnade en omröstning med valbås, valsedlar och valförrättare – allt för att skapa en stämning av att något viktigt skulle ske. Förslaget från Advice Arkitekter vann och efter en del justeringar kommer den fysiska lekplatsen att kunna följa idén till 95 procent.

Lärkträ före metal och plast
Även politikerna i Botkyrka kommun har med nya lekplatser på listan över prioriteter. Kommunen äger Lida Friluftsgård – ett av Stockholms mest populära naturområden med över 300 000 besökare per år. Anläggningen ska få en ny så kallad motorikbana och projektet påbörjades år 2013:
- Banan är skapad av Utform i Skåne och innehåller sedvanliga moment som repbro, balansgång och stubbar, men utseendemässigt går vi emot trenden, säger Leif Wallin, platschef på Lida Friluftsgård.
- Istället för metal och plast i starka färger har vi valt att bygga allting i lärkträ. Materialet ger precis den harmoniering med omgivningen vi eftersöker, vilket är viktigt för naturupplevelsen av Lida, fortsätter han.
Den nya motorikbanan kommer att kunna användas av många besökare på samma gång och även om det inte handlar om höga höjder är rätt underlag av största vikt. Traditionellt sett används flis – ungefär mellan 30-40 centimeter tjockt lager – för att dämpa skadan om någon skulle falla.

Danmark är riktmärke
En motorikbana har ett pedagogiskt syfte och därför finner man inte sällan sådana på diverse skolgårdar runt om i landet. Vid byggandet av den nya Fridaskolan på Hisingen, Göteborg, hårdsatsar man på utomhusverksamheten. Man har hämtat inspiration från Danmark som sägs vara mer fritänkande vad gäller skolgårdar och det viktiga är själva mixen av kreativitet och tradition:
- Vi försöker att inte vara så tillrättalagda och testar allt men ingenting är skrivet i sten ännu, berättar Johan Larsson, marknadschef på Fridaskolan.
- Vi kommer att satsa på PlayTop som underlag, med exempelvis en inbyggd interaktiv del bestående av lampor som blinkar när man kliver på dem. Sen bygger vi kullar och banor – samma som riktiga löparbanor – samtidigt som vi projekterar för en nedsänkt betongyta som ska användas för landbandy på sommaren och skridskobana på vintern.