Fridaskolan satsar på interaktiv lekplats

På den gummiklädda lekytan kan Fridaskolans elever i åldern sex till femton år leka. Foto: David Gabrielson
På den gummiklädda lekytan kan Fridaskolans elever i åldern sex till femton år leka. Foto: David Gabrielson

Friskolan Fridaskolan i Uddevalla har valt att satsa på en annorlunda och interaktiv lekplats. I december står en gummiklädd lekyta på 300 kvadratmeter klar för skolornas elever i åldrarna sex till femton år. Lekplatsen består av en interaktiv lekmatta med fyra mjuka kullar och satelliter som reagerar med ljud och ljus i olika färger när man rör vid dem.

- När vi besökte Danmark såg vi att den här typen av gummibelagda och stötabsorberande lekplatser var vanliga. Vi har däremot aldrig sett det i Sverige, det kändes kul att prova konceptet även på våra skolor. I december 2013 står vår första gummibelagda lekyta klar på Fridaskolan i Uddevalla, säger Fridaskolornas marknadschef Johan Larsson.

Satelliter med ljus och musik
Fridaskolan valde att satsa på en 300 kvadratmeter stor lekyta som inrymmer en anläggning med tolv nedgjutna satelliter som ger ifrån sig en serie ljud- och ljus i olika färger. När barnen rör vid satelliterna med händerna eller fötterna avger de ljud och ljus, vilket kan ge upphov till många spontana lekar där rörelse ingår som en naturlig del.
-
På skolor i Danmark hade vi sett att de kullar som fanns på lekytan var populära. Vi bestämde oss därför för att kombinera skejtrampen med fyra kullar som uppmuntrar till fri lek. Lekplatsen blir ett annorlunda och färgglatt inslag på den i övrigt traditionella skolgården med en färgsättning i gult, grönt, rött och svart, säger Johan Larsson.

Genomförde mark- och dräneringsarbeten
Runt lekplatsen placeras rikligt med bänkar. Byggarbetet föregicks av markarbeten och dräneringsåtgärder som säkerställde att ytan var plan och lämpade sig väl för den mjuka gummimattan, som i princip uteslutande består av återvunnet material.

- Lekplatsen har ett lågt skötsel- och underhållsbehov, vilket förstås är en fördel. Vi hade från början tänkt oss en trampett på lekytan, men när vi såg lösningen med ljud- och ljussatelliter bestämde vi oss för att istället satsa på den, säger Johan Larsson.