Rotterdam är en stad i ständig förändring. Här byggs det högt och modernt vilket har gjort staden till en vallfärdsort för arkitekter och stadsplanerare från hela världen. Däremot brukar arkitekternas åsikter variera starkt när Rotterdams byggnadsstil och stadens urbana miljö kommer till tals.
Amsterdams gemytliga historiska stadsbild med pittoreska kvarter längs kanaler lockar till sig miljoner turister varje år. En besökare som istället stiger av tåget vid Rotterdams central möts däremot av en skog av skysrapor och en futuristisk järnvägsstation.
Under senaste decennierna har Rotterdam utvecklats till en grogrund för modern arkitektur, där skyskrapor, bostäder, antika hamnar fyllda med gamla båtar och stadsdelar från tiden före kriget har smält samman till en smältdegel av stadsplanering.
Arkitekturen i Rotterdam vill i första hand synas, vara originell och fånga blicken. Det tyder på kreativitet och en stark personlighet.
Ändå kan det kan vara svårt att få ett grepp om staden, som inte verkar ha mycket historisk bebyggelse kvar.
Under senare år har Rotterdam genomgått en slående ansiktslyftning. Nedlagda industriområden, övergivna byggnader och områden längs kajerna förändras av grön stadsutveckling. Därmed banar Rotterdam väg för ett helt nytt sätt att planera, förstå och hantera även andra stora städer med växtverk.
Målet är, enligt Rotterdams vice miljöminister, Alexandra van Huffelen, att skapa en stad med en hög livskvalitet, bland annat genom en minskning av koldioxidutsläpp, energisparande, användning av hållbara råvaror och förnybar energi.
I samband med en internationell konferens i mars i år berättade Alexandra van Huffelen, att åtgärderna hittills har medfört redan en märkbar minskning av luftföroreningar i staden.
Arkitektoniska experiment
Efter andra världskrigets bombningar fanns enbart ett fåtal historiska byggnader i Rotterdams centrum. Därför fanns det gott om utrymme för nybyggnation och arkitektoniska experiment.
Rotterdam är till skillnad från många andra gamla holländska städer en modern stad. Rotterdam, även känd som Manhattan vid Maas, presenterar sig som en internationell handelsmetropol med många skyskrapor. Rotterdam är den enda stad i Nederländerna med en riktig skyline och en stad med många arkitektoniska överraskningar.
Det byggs fortfarande febrilt i området kring Nieuwe Maas. Ett exempel på nyskapande är Southbank inklusive Wilhelmina-piren.
På denna plats har de uppförts en hel samling av Nederländernas högsta skyskrapor med New Orleans-tornet (160 meter), och kontorbyggnaden Maas-tornet (164 meter). Andra höga byggnader som blir färdiga i år är byggnaderna Baltimore (171 meter), Havanna (154 meter) och Rotterdam (150 meter). Intill New Orleans-huset byggs ytterligare tre 70 meter höga torn: San Francisco, Philadelphia och Boston.
Sedan Rotterdams gamla järnvägstation revs 2005, håller man att bygga en ny centralstation. I närheten av den byggs det imponerande kvarteret Schiekade Block, huset Weenapoint och några andra stora byggnadskomplex. Det finns planer att även här skapa en tornliknande byggnad som kan bli så hög som 230 meter.
Rotterdam Centraal, som den nya stationen heter, blir ett viktigt internationellt och regionalt transportnav, men denna imponerande byggnad kommer också att ha Europas största tak med solpaneler. Ny hållbara teknik kan därmed lätt tillämpas även på ett stationstak som förser byggnaden med egen el.
Stationens glastak har en total yta på 30 000 kvadratmeter. Av denna yta täcker solpanelerna drygt 10 000 kvadratmeter, vilket motsvarar en normal fotbollsplan.
Enligt byggföretagets representant har stationstaket visat sig vara en mycket lämplig plats för solpaneler.
Monteringen klarades av inom en månad. Resten av ytan får dock inte tillräckligt med solljus på grund av nybyggda omgivande höghus. Annars hade byggföretaget gärna velat täcka hela taket med solfångare.
Arkitektoniskt landmärke
I stadskärnan finns stora köpcentret Lijnbaan, en 71 meter hög kontorsbyggnad på 16 våningar. Bredvid imponerande huset med namnet The Beehive vid foten av Koopgoot och Lijnbaan reser sig 70 meter höga B'Tower.
I hörnet av Coolsingel och Kruiskade står snart ett nytt 156 meter högt arkitektoniskt landmärke. Det är ritat av den franske arkitekten Christian de Portzamparc och kallas för Coolsingel Tower.
Byggnaden kommer att innehålla en medelstor teater, ett stort antal kontor, parkering och catering-center. Tornets slutliga utformning kommer att avgöras av byggnadsverkets utvecklare, potentiella hyresgäster och kommunala administratörer.
Ett välbesökt område för arkitektintresserade är stadsdelen med hus formade som kuber. De är designade av Piet Blom som såg husen som träd. Tillsammans skulle husen föreställa en skog. Bloms område med de kubformade husen stod klart redan år 1984. Arkitektens yttersta mål var att gestalta en trygg by mitt i staden.
De flesta husen är i dag bebodda men ett hus är öppet för allmänheten. The Show-Cube, som de valt att kalla museet för, visar besökarna hur man kan leva i ett "kub-hus". Husen ligger på Overblaak 70.
Hamnen med stort H
Rotterdam räknas även som världen fjärde största hamnstad. Hamnen börjar redan flera mil ute vid Nordsjön. Om man följer floden Nieuwe Maas uppströms kommer man därför att passera en synes oändlig rad av raffinaderier, containrar, varv och kylanläggningar innan man når Erasmusbron i hjärtat av Rotterdam.
Denna bro som spänner sin vita båge som en harpa över vattnet, i folkmun kallad "Svanen", ligger i ett arkitektoniskt spännande område.
Rotterdams stadsplanerare, men även invånarna, verkar vara stolta över att deras stad kan fungera både som en hamn- och industristad och som ett skyltfönster för konst och aktuell arkitektur. Det skapar virrvarr av identiteter som gör att arkitekter från hela världen vallfärdar hit.
Rotterdam utövar dragningskraft på denna så analyserande och kritiska yrkesgrupp, eftersom staden är så tät, experimentell och rå. Rotterdam har visserligen “sina sidor”, men även eftertraktad äkthet.
