Vi är mitt uppe i vintersportsäsongen och runt om i landet möter vi flera spännande projekt i form av nya anläggningar och satsningar i skidbackar och spår. Hos längdskidåkningselitens tillhåll i Bruksvallarna ska investeringar för 28 miljoner kronor ge både elit och turister bättre åkförhållanden. Allt inom ramarna för projektet Nordic Ski Arena. När satsningen är klar 2015 har skidortens stadion anpassats för året runt-bruk och området fått en fem kilometer ny tävlingsbana. Bland mycket annat.
– Bruksvallarna är som bekant ett område med unika snöförhållanden tidigt på säsongen. Redan i november har vi mellan 1000 och 1500 personer ute i spåren under veckoslutet, säger Magnus Myhr, vd för Bra fjäll AB. Under 2013 och 2014 satsar vi åtta miljoner på en proffsigare produkt och 2015 är planen att investera ytterligare 20 miljoner i projektet Nordic Ski Arena.
Vänder vi i stället blicken mot Åre hamnar vi på den plats där Skistar i slutet av året inviger tre nya stolsliftar. En investering på 125 miljoner kronor ska bland annat öka kapaciteten i skidsystemet med drygt 5 000 personer i timmen. Och utöver de nya liftarna som Skistar arrenderar och driver har företaget de senaste åren satsat på nya snösystem, på att bredda befintliga nedfarter och ge plats för helt nya nedfarter kring de nya liftarna. Tillsammans blir det ungefär 13 hektar ny skidåkningsyta.
Samtidigt som vintern pågår för fullt planeras även för skidåkning under årets alla dagar. Klassiska Lida Friluftsområde i Botkyrka kommun utanför Stockholm ska få världens längsta skidtunnel, drygt två kilometer lång. Projektet som heter Sthlm Skicenter ska enligt plan invigas hösten 2014 - då får besökaren möjlighet att åka både klassisk åkning och skate i den till stor del nedgrävda tunneln. Projekt beräknas landa på mellan 120 och 130 miljoner kronor.
Bygga ishall - riktlinjer för ishallsbyggen
Antalet ishallar i Sverige väntas öka och för att hjulet inte ska behöva uppfinnas på nytt har Ishockeyförbundet tagit fram dokumentet Bygga ishall. Huvudsyftet är att visa exempel på hur ishallens olika delar kan byggas och riktlinjerna lägger särskilt fokus på träningsanläggningar och publikhallar. De betydligt mer omfattande arenaprojekten behöver rikligare underlag och nämns bara kort.
– Vi har delat upp Bygga ishall i olika kategorier. På så vis är det lätt att orientera sig och kika närmare på de referensobjekt som berör just användarens projekt, säger Pehr Lundström, medlem i Ishockeyförbundets anläggningsutskott.
– Behovet av den här sortens dokument är stort. Som exempelvis kommun eller förening har man sällan erfarenhet av att bygga en ishall. Då ska det här vara en tillförlitlig vägledning att luta sig mot.
Bygga ishalls skisser och riktlinjer täcker i princip alla delar av ett ishallsbygge; från utförandet av ett lämpligt omklädningsrum till information om antalet publikplatser. Dokumentet går att ladda ner direkt från Ishockeyförbundets hemsida.
– Den som utgår från Bygga ishall ska känna sig trygg med att projektet lever upp till kraven i de tävlingsbesiktningar som Svenska Ishockeyförbundet utför.
Stoppsladd lyfter fram energiperspektivet
I Bygga ishalls riktlinjer finns även ett kapitel om energifrågor. Men för att ytterligare lyfta upp energiperspektivet på agendan är Ishockeyförbundet en av de aktörer som dragit i gång projektet Stoppsladd. Bakom initiativet står även Energi & Kylanalys AB. Energimyndigheten har gått in som huvudfinansiär.
– Tanken är att i en kunskaps- och databas samla goda exempel, sprida kunskap och erfarenheter och inte minst inspirera till energieffektivisering, säger Pehr Lundström.
Totalt har 152 ishockeyhallar och nio bandyhallar inventerats och analyserats utifrån ett energiperspektiv. Genom att samla in och sammanställa data om bland annat energiförbrukning och belysningsprestanda får Sveriges totalt 340 ishallar en nationell statistik att jämföra sig mot. Stoppsladd utreder även energibesparingspotentialen vid olika typer av tekniska åtgärder i ishallen.
Bakgrunden till initiativet är inte enbart utvecklingen mot fler ishallar utan även de allt längre säsongerna, med längre drifttider och större energianvändning som konsekvens.
Containerlösning i Lenhovda
När Lenhovda ishalls drift var hotad slöt hela bygden upp för att bidra till ett fortsatt liv för ishallen. Lenhovda IF gick tillsammans med Uppvidinge kommun och det lokala näringslivet in för att ro i hamn en renovering och ombyggnation.
Den nya kylanläggningen fick bli en containerlösning från Prorink International. De prefabricerade modulerna tillverkades i Finland för att sedan kopplas på ishallen. På den första våningen har kylanläggning, värmepump och varmvattenberedare installerats. De fördelar den återvunna värmen till duschar och till ishallens värmeproduktion. På andra våningen finns luftaggregat för både ishall och sociala utrymmen som levererar uppvärmt vatten till radiatorer, ventilation, golvvärme med mera. Det hela är ett kostnadseffektivt alternativ som också frigör utrymmen inne i ishallen.
– Befintliga ishallar är alltid trånga och behovet av extraytor är konstant, säger Ari Penttilä på Prorink International. Genom att placera kylanläggningen i en separat byggnad får ishallen fler utrymmen. Dessutom slipper man störande ljud från kompressorerna och risken för att läckage sprider en obehaglig doft i hallen.
Ett av det lokala näringslivets bidrag har gett Lenhovda ishall ett unikt inslag.
Läktarplatserna har försetts med radiatorer från Lenhovda Radiatorfabrik. Det är samma lösning som används för kyrkbänkar. I ishallen har rören placerats över träläktarens sittbänkar och över rören är sitsar i plast monterade. Även räckena på ståplats har försetts med cirkulerade varmvatten som värmer publiken.
– Det här ger en unik komfort som vi är ensamma om att ha i en ishall, säger projektledare Tommy Fransson på Lenhovda IF. Lenhovda har gått från ryktet att vara Sveriges kallaste ishall till en unikt uppvärmd ishall med ett bra inomhusklimat.
Östhammar får Sveriges första koldioxid-ishall
När taket på Gimos ishall i Östhammar rasade i februari valde man att utöka renoveringen med en energisatsning. Den nya anläggningen står klar i augusti 2014 och blir då Sveriges första ishall med koldioxidsystem. Ett unikt projekt även sett ur ett internationellt perspektiv.
– Vad vi vet så finns det enbart ett fåtal anläggningar i världen som fullt ut använder koldioxid i kylsystemet, säger Lasse Karlsson, förvaltare på Östhammars kommun. R744 används som köldmedium i ett direkt system vilket innebär att inga andra köld- och värmebärare än koldioxid behöver användas för kylsystemets funktion. Projektet lutar sig mot goda forskningsresultat och att tekniken i sig är väl beprövad inom livsmedelsbranschen.
Där är det vanligt att stora livsmedelsbutiker har koldioxidsystem för effektiv återvinning av värme. I Gimo ishalls fall ska tekniken värma upp allt från omklädningsrum till café, kansli och duschar.
– Anläggningen kommer även fortsättningsvis vara kopplad till fjärrvärmenätet men enligt våra beräkningar ska koldioxid-systemet täcka upp för all uppvärmning. Vi kommer bygga ett geolager där vi kan lagra överskottsvärme. På så vis kan vi även möta de värsta köldtopparna.
I och med valet av koldioxid som köldbärare kommer plaströren bytas ut mot kopparrör. De tål det höga tryck som krävs för att använda koldioxid.
– När vi gick in i projektet förstod vi först inte hur pass ovanlig den här lösningen fortfarande är. Men vi lär inte bli den sista ishallen som satsar på ett koldioxidsystem.
Resortkoncept i Vemdalen
Inte enbart de energismarta ishallarna står i fokus den här vintern. I oktober presenterades de första arkitektskisserna från projektet Örndalen Resort i Vemdalen, Sveriges första alpina storsatsning sedan decennier.
– De flesta av våra svenska fjällanläggningar är uppåt 70 år gamla, säger Mats Svensson, styrelseordförande på Örndalen Exploatering. Här har vi för första gången sedan Lofsdalen byggdes på sjuttiotalet chansen att skapa en helt ny slags skandinavisk fjällmiljö.
För att få en sammanhållen arkitektur har Örndalen Exploatering tagit fram en gestaltningsplan med tydliga riktlinjer för byggnadernas utförande.
– Det innebär inte att husen ska vara exakt likadana men genom att koppla gestaltningsprogrammet till detaljplanen vill vi ge området en enhetlighet som gör Örndalen till en attraktiv, trivsam miljö året om.
Nya Örndalen Resort ska fullt utbyggt omfatta cirka 7 000 bäddar. De sammanfattande investeringarna i området beräknas uppgå till två miljarder kronor och omfatta 300 årsarbeten. Den masterplan som har legat till grund för projektet har utvecklats av den världsledande amerikanske alpindesignern Mike Larson som tidigare har skidorter som Beaver Creek och Vall på meritlistan.
– Alla 7 000 bäddar kommer ha ett unikt ski in-/ski out-läge vilket gör att Örndalen blir nästintill bilfritt. Eftersom området byggs helt från grunden är en annan fördel att liftarna dras på ett modernt sätt, med modern teknik. Därmed kan vi utnyttja fjället maximalt genom att exempelvis skapa områden med glading, alltså off pist med gallrad skog.
Intresset för att köpa en tomt eller lägenhet i området har hittills varit stort. Drygt 350 personer har anmält sitt intresse för att teckna ett reservationsavtal.
– Vi har ännu inte gått ut och marknadsfört projektet utan de som hittills anmält sig har sökt upp oss spontant. Känslan är att vi har träffat rätt! De som är intresserade förstår resortkonceptet och ser värdet i en sammanhållen arkitektur och möjligheten att kunna vistas i Örndalen under alla årstider.
I våras beslutade länsstyrelsen i Jämtland att bevilja Örndalen Exploatering en dispensansökan för undantag från artskyddsförordningen för kungsörn. Beslutet överklagades sedan till Mark- och miljödomstolen och före årsskiftet väntas svaret komma. Efter det kommer reservationsavtalen träda i kraft.
– Vi har vidtagit flera åtgärder i byggplanerna för att skydda det kungsörnspar som berörs av satsningen på Örndalen Resort, tillägger Mats Svensson.
