Linotol deltar i ett SBUF-projekt (Svenska Byggbranschens utvecklingsfond) tillsammans med Luleå Tekniska Universitet, Betongindustri, Skanska och Cementa. Målsättningen är att med en ny beräkningsmetod undvika plastiska krympsprickor i betongen
En betongkonstruktions bärförmåga och tekniska funktion påverkas i hög grad om sprickor uppstår under dess livslängd. Det finns flera orsaker till sprickbildning, men huvudfokus i detta projekt är de tidiga så kallade plastiska krympsprickorna.
-Kostnaderna för att reparera sprickorna kan bli mycket höga och det har uppskattats att de årligen i Sverige kan uppgå till 30 miljoner kr, säger Richard McCarthy, Teknisk chef på Linotol.
Idag fokuserar man enbart på vattenavdunstningen från betongytan för att kontrollera risken för plastiska krympsprickor, men det anses inte tillräckligt. Betongens strukturuppbyggnad påverkar också risken, varför man nu vill vidareutveckla de modeller som finns. Man vill också på ett säkrare sätt kunna uppskatta risken för plastiska krympsprickor innan gjutning.
-Branschnyttan med detta projekt är stor. Entreprenören kan på förhand, det vill säga innan gjutning, välja en betong med minsta uppsprickningstendens för aktuell tillämpning samt välja åtgärder på arbetsplats med hänsyn till väderlek under och strax efter gjutning, säger Wiktor Holstenson, Entreprenadchef på Linotol.