Boverket redovisade den 19 november sin utredning om kompletterande krav för byggnaders energiprestanda till Infrastrukturdepartementet. Rapporten lämnar ett förslag om att ett kompletterande energikrav baserat på använd energi bör utformas som ett krav på maximalt värmeförlusttal.
– Det är glädjande att Boverket lämnar ett förslag i linje med de synpunkter som vi framfört under utredningsarbetet, om att ett värmeförlusttal skulle vara en lämplig utformning av ett kompletterande energikrav som utgår från byggnadens faktiska energibehov. Det är dock beklagligt att Boverket och Energimyndigheten har skilda meningar om hur förslaget bör genomföras. Vi ser i dag att energikraven i byggreglerna inte har den teknikneutrala utformning som är avsedd. Detta i synnerhet när de används som grund för investeringsstöd för hyres- och studentbostäder respektive energieffektivisering i flerbostadshus där vi ser att energikraven tydligt styr bort från fjärrvärmeuppvärmning.
– Det är därför viktigt att förslaget nu tas vidare av regeringen för att få en långsiktigt bättre styrning av energikraven ur ett energisystemperspektiv. Det finns helt enkelt inte utrymme för att driva på för en elektrifiering av byggnaders uppvärmning när behoven av snabb elektrifiering nu är så stora inom industri och transporter, kommenterar Erik Thornström, ansvarig för styrmedel och energianvändning på Energiföretagen Sverige.
Boverket lämnar förslag på utformning av ett värmeförlusttal
Boverket har i sitt regeringsuppdrag utrett hur dagens byggregler, med ett kompletterande energikrav utifrån använd energi, dvs. byggnadens energibehov, ska utformas. Bakgrunden till utredningen är de tidigare ställningstagandena från den parlamentariska Energikommissionen och regeringens skrivelse om Byggnaders energiprestanda 2019 (skr. 2018/19:152). Rapportens slutsats är att om ett kompletterande energikrav baserat på använd energi ska införas i byggreglerna så bör detta utformas som ett krav på maximalt värmeförlusttal. Detta tal beskriver byggnadens effektförluster genom transmission, infiltration och ventilation vid dimensionerande utetemperatur. Ett krav på värmeförlusttal innebär att det behövs en ändring i plan- och byggförordningen som ger Boverket ett bemyndigande till det.
Boverket och Energimyndigheten oeniga om förslagets genomförande
Boverket menar i sin utredning av dagens energihushållningskrav att kraven reglerar de egenskaper som behövs i en byggnad för att uppnå målen med reglerna. Energimyndigheten bedömer dock till skillnad från Boverket att ett införande av värmeförlusttal skulle kunna ge möjlighet att på ett bättre sätt styra hela energi- och effektanvändningen än dagens energihushållningskrav eftersom värmeförlusttal tar med alla energi- och effektförluster kopplade till byggnadens klimatskärm. Energimyndigheten bedömer också att värmeförlusttal på ett bättre sätt möjliggör en styrning mot långsiktigt energieffektiva byggnader med bra klimatskärm, ett lågt effektbehov och teknikneutralitet. Värmeförlusttalet är också det alternativ som förespråkas av flest av de aktörer i de intressentdialoger som skett under utredningsarbetet.
En kontrollstation av energikraven i byggreglerna ska genomföras under 2022
Enligt regeringens skrivelse om Byggnaders energiprestanda 2019 ska energihushållningsreglerna följas upp och utvärderas i en kontrollstation med jämna mellanrum, med start 2022. Utöver den utredning som Boverket genomfört, lyfter de ett antal synpunkter som inkommit och som Boverket menar kan vara intressanta att undersöka vidare i kontrollstationen.
De är:
- Om viktningsfaktorerna mellan olika energibärare på ett tillräckligt bra sätt säkerställer teknikneutralitet i byggreglerna
- Om möjligheten att tillgodoräkna sig solel i primärenergitalet påverkar valet av uppvärmningslösning
- Det är vanligt med brister i efterlevnaden av energihushållningskraven
Boverket föreslår att ett kompletterande energikrav på solvärmelast inte bör införas
Boverket har även utrett om det bör införas ett krav på solvärmelast i byggnader för att minska problem med övertemperaturer och ökande kylbehov. Boverket bedömer att det inte finns ett behov att ställa ett kompletterande krav på solvärmelast i BBR då det inte går att sätta en relevant kravnivå för olika byggnadskategorier. Boverket ser i stället att det snarare finns ett behov av att förbättra tillämpningen och efterlevnaden av dagens krav, än att införa ett nytt krav på solvärmelast.
Boverkets rapport i sin helhet kan läsas HÄR!
Källa: Boverket